I Läroplan för förskolan (Lpfö 18 2018, s.19) redogörs det för att undervisning ska bedrivas under hela dagen. I denna studie undersöks hur förskollärare resonerar och tar vara på måltiden samt nyttjar den som undervisningssituation utifrån olika aspekter såsom undervisning, omsorg, fostran och miljö. Studien belyser även vad för typ av lärande som kan skapas vid måltiden i förskolan.

Syftet med den här studien är skapa större kunskap om måltiden i förskolan som ett undervisningstillfälle och skapa förståelse för vad den fysiska och sociala miljön kan bidra med för lärande under måltiden. Mer specifikt fokuserar vi på förskollärare och deras resonemang kring måltiden som undervisningssituation. Vi har valt self-report som metod för att kunna besvara vårt syfte. Den sociokulturella teorin ligger till grund för arbetet och det teoretiska analysverktyget utgörs av Van-Poeck och Östmans (2019, s.59) tre funktioner; Kvalificering, Socialisering samt Personlighetsutveckling.

Resultatet i vår studie visar att måltiden kan nyttjas som undervisningssituation och där den spontana undervisningen framträder mest. Utifrån kvalificering framkommer det att förskollärare undervisar om olika ämnesinnehåll, ibland med stöd av den fysiska miljön och artefakterna kring matbordet. I resultatets utsagor visas socialisering genom att måltiden skapar möjligheter för barnen att agera som en god kamrat och ett lärande om sociala handlingar, där en viss del även kantas av fostran och regler. Resultatet i vår studie, utifrån personlighetsutveckling, pekar även på att barnen får en utvidgad förståelse för sig själva och dess agerande, detta i samband med den sociala miljön.