Denna avhandling utforskar hur unga personer resonerar om och analyserar sin användning av sociala medier för att uttrycka identitet. Tretton 16-åringar med invandrarbakgrund bidrog som medforskare till att forma forskningens riktning och innehåll. Medforskning som forskningsansats innebar arbete i tre forskargrupper där en anpassad version av photovoice (se Wang & Burris 1997), skapande av collage och gruppdiskussioner låg till grund för insamling av empiri, tolkning och analys. Studien syftar även till att utforska och bidra med kunskap om utmaningar, möjligheter och konsekvenser av att involvera unga som aktiva deltagare i forskning. 

Studien utgår från en förståelse för identitet som något som görs i en reflexiv process där personer förhåller sig till historisk och sociokulturell kontext. Utgångspunkt för analyserna tas i ett dramaturgiskt perspektiv (se Goffman 1959/2014) där identitet synliggörs genom studiet av människors interaktioner. I analys av det empiriska materialet framträdde tre strategier för att presentera identitet i sociala medier: idealsjälvet, det nedtonade jaget, och det (till synes) opolerade jaget. Resultaten visade också hur den egna identiteten var sammanflätad med andras framträdanden, hur uppfattade normer formade hur identiteter uttrycktes, samt olika strategier som användes för att undvika eller mildra sociala sanktioner om normer inte följdes eller medvetet utmanades.  

Tolkningen av medforskning tar sin utgångspunkt i Paulo Freires pedagogik (1970/2012). Denna syftade till att synliggöra och utmana förtryckande strukturer genom gemensamt lärande och utforskande med utgångspunkt i människors liv. Studien synliggjorde utmaningar med forskningsansatsen som uppstod när både medforskare och forskare förde med bekanta roller in i forskningen, roller som bar på inneboende maktstrukturer. Avhandlingen bidrar med kunskap om vad som hindrar och möjliggör för deltagare i medforskningsprojekt att skifta positioner, exempelvis från anpassning till positioner som kunniga handlande och forskande subjekt. Dessutom diskuteras utmaningar för en process som syftar till gemensam kunskapsproduktion, samt hur medforskares röster re-presenteras.   

This study explores how young people reflect on and analyze their use of social media to present identity. Thirteen Swedish 16-year-olds with immigrant backgrounds participated in the research project as co-researchers. As such, the co-researchers influenced the content and direction of the study. Three research groups worked according to a participatory approach. In the groups, we used methods such as photovoice (Wang & Burris 1997), collages, and group discussions to generate, interpret and analyze research data about identity and social media. The study also explores the challenges, possibilities, and consequences of involving young people as active participants in research. 

The study is informed by an understanding of identity as a reflexive process influenced by historical and sociocultural contexts. A dramaturgical approach (e.g. Goffman 1959/2014) is used by the author to interpret and explain presentations and considerations when preparing presentations of identity in social media. Three strategies emerged from the analysis for presenting identity: the presentation of an ideal self, the presentation of a downplayed self, and the presentation of a (seemingly) authentic self. These strategies render visible: how young peoples’ presentations of identity are intertwined with friends the ways in which perceived norms shape expressions and interactions; and how social sanctions are avoided or mitigated when norms are broken or challenged.  

The participatory approach to the research process was influenced by Paulo Freire’s pedagogy (e.g. 1970/2012) that sought to challenge structures of oppression through a co-created process of learning and exploration of people’s situations in the world. The analysis of the participatory approach to the research process revealed challenges when both co-researchers and researcher took on familiar roles with intrinsic positions of power. The study contributes to our understanding of what hinders and enables participants to shift from positions of adaptation to positions of knowledge and agency. The study also problematizes the process of co-creating knowledge and the re-presentation of participants’ voices.