Bakgrund

Studien som vi genomfört utgår från tidigare forskning, litteratur samt styrdokument. Vi har valt att presentera ett historiskt perspektiv på genus och könsroller samt hur pedagogers riktlinjer sett ut gällande genus i styrdokument. I bakgrundskapitlet beskriver vi också genuspedagogik och vad det har haft för betydelse i dagens arbete med genus.

Syfte

Vi vill med vår studie undersöka hur pedagoger bemöter pojkar och flickor utifrån ett könsperspektiv i olika situationer. Vi har valt att fokusera på den fria leken, samling- och måltidssituationer. Frågeställningarna vi utgått från handlar om pedagogers bemötande, vem som får mest uppmärksamhet och hur barnen söker den samt samspelet mellan pedagoger och barn utifrån ett könsperspektiv.

Metod

Observationerna har genomförts på två olika förskolor i västra Sverige. På de avdelningar som observationerna hölls arbetar det fem respektive fyra pedagoger. Studien undersöker huruvida pedagoger bemöter pojkar och flickor olika, hur samspelet mellan pedagoger och barn ser ut och hur barn söker uppmärksamhet. I våra observationer har vi använt löpande protokoll för att samla in data. Fokus har inte legat på statistik eller siffror utan snarare att samla in information och beskriva den så utförligt som möjligt. Detta medför att metoden som använts i denna studie är kvalitativ.

Resultat

I resultatet redogörs för en analys av observationerna, med hjälp av utdrag från några av dem besvarar vi studiens frågeställningar. Utdragen som redogörs visar att pedagogerna inte gör en avgörande skillnad på barn utifrån ett könsperspektiv. Därmed blir resultatet att pedagogerna inte bemöter, uppmärksammar och samspelar med barnen på något sätt som skiljer dem åt. Resultatet visar även att barnen söker uppmärksamhet på olika sätt som inte kan kopplas tillkön och genus, dessa utdrag redogörs för i kategorin “på vilket sätt söker barnen uppmärksamhet”.