Den grundläggande idéen med bedömning eller kunskapsmätning är att lärarna stödjer elevers lärande, och kontrollerar var eleven befinner sig i förhållande till målet. Det finns olika faktorer som påverkar lärares bedömning i såväl klassrummet som den nationella nivån. Jönsson ( ss.191 192) förmedlar att bedömningen bör vara likvärdig eftersom alla lärare bör bedöma med hänsyn till kunskapskraven. Men så är det inte, för lärarna har svårt att tolka kursplanerna. Därför kallas det kunskapssystem vi har idag för kunskapsrelaterat, vilke tinnebär att elevernas prestationer bör jämföras med fasta kunskapsnivåer. Lärare har svårt att bedöma elevers förmåga i ett stort sätt i de naturvetenskapliga ämnena på grund av olika anledningar.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vilka faktorer som påverkar lärarens kunnande med att bedöma och utvärdera elevens förståelse i naturvetenskapliga ämnen. För att nå mitt syfte med kunskapsöversikten har jag utformat två frågeställningar: Hur kan NOläraren bedöma var eleven befinner sig i förhållande till målen i naturvetenskapliga ämnen? Vilka faktorer påverkar lärarens bedömning av elevens kunskaper i naturvetenskapliga ämnen?

I min kunskapsöversikt använder jag mig av nio vetenskapliga artiklar, för att belysa hur läraren bedömer elevers förmågor i naturvetenskapliga ämnen. I min sökning använde jag mig av Primo, Diva och tidskrifter (Nordina), mitt urval består av nio vetenskapliga artiklar, vilka diskuteras och jämförs i slutet av kunskapsöversikten. I min kunskapsöversikt presenterar jag bland annat olika bedömningssituationer, vilka är exemplar på de svårigheterna som läraren möter i sin bedömning av elevers kunskaper. Med hjälp av olika litteratur diskuterar jag dessa svårigheter med tanke på att få er läsare fundera kring det som jag presenterar i min kunskapsöversikt. Resultatet av min kunskapsöversikt visar att det finns olika faktorer som spelar roll i laborationsutförande, exempelvis ett stort antal elever i grupper och få och gamla laborationsutrustningar. Detta gör att eleverna inte får tillräckliga kunskaper om laborationshantering, därmed blir det svårt för lärare att värdera elevers kunnande. Samtal mellan lärare om både undervisning och bedömning av elevens kunnande utvecklar lärares såväl undervisning som bedömning. I min kunskapsöversikt presenterar jag två studier som betonar lärares kunnande med att bedöma elevers förkunskaper, detta hjälper läraren bland annat att ge en likvärdig bedömning. Lärare behöver tydliga instruktioner vad gäller de didaktiska modellerna, detta för att leda en undervisning med synligt lärande. Detta får elever att bli medvetna om syftet med undervisningen, och därmed vad som ska bedömas.