Den psykosociala arbetsmiljön är något som berör och påverkar alla distriktssköterskor oberoende av arbetsplats. Under en längre period har det skett neddragningar inom vården samtidigt som patienterna varken blir färre eller mindre sjuka. Att arbeta under tidspress en längre period påverkar individen negativt både fysiskt och psykiskt och kan leda till sjukskrivningar eller att distriktssköterskor lämnar yrket. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i den psykosociala arbetsmiljön utifrån antalet yrkesverksamma år som distriktssköterska eller beroende på arbetsplats. Finns det skillnader inom de åtta områden som i enkäten utgör den psykosociala arbetsmiljön utifrån antalet yrkesverksamma år som distriktssköterska eller beroende på arbetsplats? Finns det någon enskild utmärkande fråga inom de åtta områdena? Studien utfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datan samlades in i form av en webbenkät med 143 svar från distriktssköterskor runt om i landet. Resultatet visar inga signifikanta skillnader utifrån yrkesverksamma år som distriktssköterska, däremot finns det signifikans på frågeområdena handlingsutrymme och återhämtning utifrån vilken arbetsplats deltagarna jobbade på. Störst skillnad förekommer mellan skola och vårdcentral. Slutsatsen är att många distriktssköterskor är nöjda med sin psykosociala arbetsmiljö men att det troligen är andra faktorer som i högre grad är påverkande. Mot bakgrund av stickprovets begränsade storlek, så bör föreliggande studie betraktas som en pilotstudie. Det är önskvärt att den följs upp av en mer omfattande studie där en större del av landet täcks in. Man kan trots detta slå fast att det är av vikt att den psykosociala arbetsmiljön ständigt beaktas och förbättras då ett sunt arbetsliv ger förutsättningar för en hållbar utveckling både på individnivå och samhällsnivå.

All public health nurses are affected by the psychosocial work environment. Public health care has suffered budget cuts for several years while the patients have neither become healthier nor fewer. Working under pressure for an extended period has negative effects on employees’ physical and mental state and can lead to increased sick leave or nurses choosing different career paths. The aim of the study was to investigate if there are differences in the psychosocial work environment in regard to the workplace or how many years one has been working as a public health nurse? Are there differences concerning the eight areas that were studied, regarding the psychosocial work environment in relation to the workplace as well as how many years one has been working as a public health nurse? Are there particular questions in these eight areas that deviate? The method used was a quantitative cross-sectional study. Data was gathered using a web enquiry including 143 public health nurses from all across Sweden. The result did not show any significant difference in regard to years of experience as a public health nurse, but it did show that the working place was a significant factor where two of the eight areas deviated from the other in “freedom of action” and “recovery”. The biggest differences were found between schools and health centrals.The conclusion is that many public health nurses are satisfied with their psychosocial work environment and that there are probably other factors that are more influential. In view of the limited size of the sample, the present study should be considered as a pilot study. It is desirable that it be followed up by a more comprehensive study covering a larger part of the country. Nevertheless, it can be stated that it is still important to highlight that more efforts are needed to improve the psychosocial work environment considering that a healthy working life is the key behind a sustainable development of both individuals and society.