Det är inte ovanligt att människor lever i olika verkligheter trots att de lever på samma plats och i samma tids-era. De människor som lever ”framåt”, också kända som early adopters och visionärer, glömmer ibland av människor som lever i nuet och har svårt att förstå bakåtsträvarna, de som menar att det var bättre förr, ni vet. Framåtmänniskorna kan nästan bli frustrerade när Nuet- och Bakåtmänniskorna tar för stor plats. Ofta blir det krockar och när visionerna som Framåtmänniskorna formulerat realiseras är de som regel redan på väg mot något annat i sann framåtanda. Men ibland inträffar något sällsynt. Ibland ruskas Nuet- och Bakåtmännislorna om av något dramatiskt eller kaosartat. Deras verklighet kastas omkull och i sådana smärtsamma situationer uppstår samsyn. Det som Framåtpersonerna sett blir plötsligt nutid och det som Bakåtpersonerna klamrat sig fast vid blir uppenbart ohållbart.
Nu har samhället drabbats av Corona, och i vår tid är det Covid-19 som är det dramatiska. Och dramat har i sin tur tvingat fram en revidering av vad detaljhandel är och kan bli. Den nästan heliga uppfattningen att riktig handel sker via butiker har kullkastats och inom loppet av bara några månader har både Bakåt- och Nuetmänniskorna konstaterat att handel fungerar utan butiker, och att man därför måste motivera butikshandel på ett nytt sätt. Butikernas existens kan inte enbart motiveras genom att människor alltid kommer att ha ett behov av att känna och klämma eller att många kunder vill kunna ta med sig varan hem direkt efter köp.
I all den kaos som Corona skapar tycker vi oss nu se en förändring bland många aktörer. En del väljer nu att frångå sina traditionella affärsutvecklingsprocesser som ofta inneburit tidsödande beslutsvägar där innovationer och idéer ska genomarbetas, testas, implementeras, utvärderas och beslutas. Istället har man helt tvingats släppa på dessa och bara köra och testa eller KBK (Kör Bara Kör) som vissa anammat som motto. Processer som egentligen inte är revolutionerande, utan som sedan länge anammats av start ups och mer lättrörliga organisationer. Det som är intressant är att vi nu ser stora dinosaurier helt plötsligt mer än halverar sin time to market genom att ge större frihet till intraprenörer och innovatörer inom bolaget.
Och vi tror att det här sättet att tänka och agera är bra för branschen. Kaos och kris gör att människor blir kreativa men innebär också att invanda arbetssätt ifrågasätts. När tidshorisonter förändras och när det blir akut och bråttom, då måste time-to-market krympas. Istället för att succesivt gå över till något nytt kastar man sig framåt. Sådana former av frog-leaping stimulerar branschen tror vi och det är intressant att se hur man nu vågar pröva nya sätt att tänka butik, exponering, betalning, och upplevelse. Den exponentiella utvecklingskurva som vi sedan länge sett vad gäller teknologi börjar nu på allvar anammas i butiksbranschen och när vi tvingas tänka om vad gäller t.ex. ytor och trängsel, så blir det logiskt och rationellt att t.ex. ta bort kassadiskarna till förmån för medarbetare som med exempelvis smarta klockor kan ta betalt av kunderna på olika platser i rummet. Kunden kan scanna en qr-kod på medarbetarens smarta urtavla, eller blippa sin betalning via samma gränssnitt. Contactless payments är plötsligt inte bara logiskt utan helt naturligt. Och olika former av wearables på butiksmedarbetarna kommer troligen att utveckla butikskoncepten ännu mer i framtiden. Borta är tankarna på skärmar/plattor i butiken och istället ser vi helt nya tankar som också påverkar butikens uttryck och servicescape. Det är en spännande tid vi går till mötes just nu. Och vi kan konstatera att kris tar fram det värsta och det bästa hos människor.
//Malin Sundström, Högskolan i Borås
Borås: Retailingresearch , 2020.
Bloggen är inte längre tillgänglig.
Vissa inlägg hittas via Internet Archive: https://web.archive.org/web/20140515000000*/http://www.retailingresearch.blogspot.com