Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem och ett växande folkhälsoproblem. Den som blir utsatt för våld drabbas både av fysiska och psykiska besvär som påverkar hälsotillståndet och i värsta fall ger våldet en dödlig utgång. Undersökningar visar att kvinnorna är särskilt utsatta av våldet samt att de i flera av fallen utsätts för grövre våld. Världshälsoorganisationen (WHO) har fastställt att våld mot kvinnor är ett hälsoproblem som berör ungefär en tredjedel av alla kvinnor i världen. I Sverige uppskattas mäns våld mot kvinnor att kosta samhället ca. 3 miljarder per år samt att forskning visar på att det finns ett mörkertal. Våldsutsatta kvinnor som söker sig till hälso- och sjukvården berättar inte alltid om våldet som pågår. Det finns statistik som visar att upptäckten av våldet ökar markant när vårdpersonal ställer frågor om våld, men av olika anledningar är inte sjuksköterskor konsekventa när det gäller att ställa dessa frågor. Vad beror det på?

Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva hinder för sjuksköterskan att fråga kvinnliga patienter om våld i nära relationer. Sju vetenskapliga artiklar granskades för att skapa en översikt över kunskapsläget. Resultatet visar att det som hindrar sjuksköterskor från att fråga om våld i nära relationer beror på deras personliga attityder och känslor men också vilken utbildning de fått och hur det ser ut i deras arbetsmiljö. Sjuksköterskor behöver en stödjande arbetsmiljö och mer kunskap i hur de ska fråga om våld. Detta för att fler våldsutsatta kvinnor ska kunna upptäckas och få adekvat stöd och hjälp.