Högbegåvade elever diskuteras mer och mer i dagens svenska forskning. I andra länder harintensiv forskning på området bedrivits i många år vilket har resulterat i omfattandestödprogram. Syftet med studien är att belysa hur en grupp svenska högbegåvade elever upplever skolan och undervisningen. Med matematikundervisningen som exempel för lärandet fokuseras på de högbegåvade elevernas egna åsikter om sin situation i skolan.134 högbegåvade elever bedömde sin skolgång i en enkät som består av både öppna och slutna frågor om hur eleverna upplevde skolan, lärandet samt sociala kontakter med läraren och klasskompisarna. Generellt sett så var elevernas attityd till skolan ganska positiv. Det finns dock två skillnader mellan könen: Flickorna var mer negativa till skolan och hade en mer negativ attityd till att får hjälp av läraren än pojkarna. Även elevernas attityd gentemot matematik var ganska positiv medan attityd till skolans matematikundervisning var något mindre positiv och respondenterna klagar ofta över långtråkighet, bristande utmaningar och för lågt tempo. I studien fick de elever med IK-testresultat över 130 i större utsträckning anpassningar än elever med värden under 130 eller utan IK-test