Syftet med studien är att identifiera vad som begränsar utvecklingen av gröna ytor i svenska städer, men även att med hjälp av en litteraturgenomgång undersöka hur gröna lösningar genom sina bidrag av ekosystemtjänster påverkar byggnaden som system och staden som helhet.

Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer undersöktes hur olika samhällsbyggande aktörer arbetar med stadsgrönska och ekosystemtjänster. Intervjuerna genomfördes med tre kommunala tjänstepersoner med övergripande ansvar för stadsplanering samt en VD för ett fastighetsbolag. Studien behandlar traditionell grönska som parker och gatuträd såväl som gröna tekniska lösningar, däribland gröna tak och levande fasader.

Studiens resultat visar att arbetet med att integrera grönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer skiljer sig åt mellan olika aktörer inom samhällsbyggnadssektorn. I den kommunala stadsplaneringen är arbetet med grönska och ekosystemtjänster en förhållandevis väl integrerad del av det dagliga arbetet. Identifierade hinder och problem handlar till stor del om bristande stöd i lagen för att kunna ställa krav på exploatörer samt en otillräcklig kunskap och förståelse om grönskans betydelse hos beslutsfattande politiker och byggherrar. Studien har också visat att privata byggherrar och fastighetsutvecklare främst arbetar med grönska som ett sätt att göra en fastighets utomhusmiljö trivsam. Gröna lösningar som en integrerad del av en byggnad ökar i popularitet men brist på kunskap, goda exempel och kännedom om potentiella vinster begränsar viljan att investera.

Studiens resultat visar att gröna lösningar bidrar med många olika typer av ekosystemtjänster, och att dessa är till nytta för stadens klimat, människors hälsa och byggnader. Bland annat bidrar de gröna lösningarna till att hantera dagvatten, reducera buller, minska energikostnader och öka den biologiska mångfalden.

This study is written in Swedish.

The purpose of the study is to identify what limits the development of green spaces in Swedish cities, but also to investigate how green solutions through their contribution of ecosystem services affects the building as a system and city as a whole, through a literature review.

Through a qualitative study with semi-structured interviews, it was investigated how various community-building actors work with urban greenery and ecosystem services. The interviews were conducted with three municipal officials with overall responsibility for urban planning and the CEO of a real estate company. The study deals with traditional greenery such as parks and street trees, as well as green technical solutions, including green roofs and living facades.

The study's results show that the work with integrating greenery and ecosystem services in urban environments differ between various actors in the community building sector. In municipal urban planning, the work with greenery and ecosystem services is a relatively well-integrated part of daily work. Identified difficulties and problems are largely about a lack of legal support to be able to make demands on developers, as well as insufficient knowledge and understanding of the importance of greenery among decision-making politicians and builders. The study has also shown that private builders and property developers mainly work with greenery as a way to make the outdoor environment pleasant. Green solutions as an integrated part of a building are increasing in popularity but lack of knowledge, good examples, and insufficient knowledge of the potential benefits limit the willingness to invest.

The study's results show that green solutions contribute to many different types of ecosystem services and that these are beneficial for the city's climate, human health, and buildings. Among other things, green solutions help to manage stormwater, reduce noise, reduce energy costs, and increase biodiversity.