Under de senaste decennierna har textilindustrin bevittnat en ökad medvetenhet gällandehållbarhet. Redan 2010 nämner Karl-Johan Persson, före detta VD för H&M, att hållbarhet är en naturlig del av att göra affärer i en globaliserad värld (H&M 2010). Trots att detta uttalades redan för ett decennium sedan, kan det än idag ifrågasättas ifall textilindustrin verkligen har utvecklat någon realistisk lösning. Allt fler så kallade "hållbara affärsmodeller “tillkommer inom modebranschen, men tyvärr kan ordet "hållbarhet" ibland användas som ett generellt container begrepp utan att betona de faktiska aspekterna som hållbarhet inkluderar(Van Weele 2014). Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka svenskaproduktutvecklande företag och analysera dess bakomliggande motiv, implementeringsprocesser och genererade effekter som kan ses vid användning avhållbarhetsaktiviteterna återvinning (recycle), återanvändning (reuse) och Life CycleAssessment (LCA). Följaktligen ämnar studien till att skapa en djupare förståelse för länken mellan företags existerande affärsmodell och valda hållbarhetsaktiviter. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där studiens empiriska information samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med svenskaproduktutvecklande företag. Avsikten är således att forma sammanhängande tolkningar av studiens insamlade data för att därigenom skapa ett resultat som kan användas praktiskt i vidare studier och aktiviteter inom området. Studiens resultatet tyder på att företagens motiv kan kategoriseras inom de tre fundamentenligt modellen Triple Bottom Line; (1) ekonomiskt, (2) socialt och (3) miljömässigt. Ytterligare kategorisering sågs för (4) motiv avseende varumärke. Vidare kan det konstaterasatt olika hållbarhetsaktiviteter kräver olika implementeringar, samt att inga stora åtgärder i dagsläget har skett inom företagens befintliga affärsmodeller under implementering. Följaktligen, efter implementering av vald hållbarhetsaktivitet, har ekonomiska, sociala, miljömässiga samt effekter avseende varumärket uppstått. Vidare visar studien att hållbarhetsaktiviteter eventuellt bör implementeras och prioriteras olika utifrån verksambransch. Det är därmed av rekommendation för praktiker inom arbets- och sportbranschen att fokusera på LCA, då studiens empiri har konstaterat att återvinning och återanvändning inte är lämplig för dessa produktkategorier. Det kan även rekommenderas att modebranschen prioriterar återanvändning före återvinning. Dels på grund av att återvunna plagg ofta har en kortare livscykel beroende på sämre kvalitet, men även på grund av att det är en meravancerad hållbarhetsaktivitet i jämförelse med återanvändning. Slutligen kan denna studiedra kopplingen att det blir betydligt viktigare att utföra en LCA på produkter som ej kan återanvändas eller återvinnas.

In recent decades, the textile industry has witnessed an increased awareness of sustainability. Already in 2010, Karl-Johan Persson, former CEO of H&M, mentioned that sustainability is a natural part of doing business in a globalized world (H&M 2010). Although this was stated a decade ago, it can still be questioned today if the textile industry has really developed any realistic solution. More and more so-called "sustainable business models" are emerging within the industry, but unfortunately the word "sustainability" can sometimes be used as a general container concept without emphasizing the actual aspects that sustainability includes(Van Weele 2014). The purpose of this study is therefore to investigate Swedish product development companies and analyze its underlying motives, implementation processes and generated effects that can be seen when using the sustainability activities recycling, reuse and Life Cycle Assessment (LCA). Accordingly, the study aims to create a deeper understanding of the link between existing business models and selected sustainability activities, which is required in previous research. To answer the study's research questions, a qualitative research strategy was applied, in which the study's empirical information was collected through various semi-structured interviews with Swedish product development companies. The intention is therefore to try to implement coherent interpretations of the study's collected data, in order to obtain a result that can be practically used in further studies and activities in the field. According to the study's results, the companies' motives can be categorized into the three foundations according to the Triple Bottom Line model; (1) economically, (2) socially and(3) environmentally. Further categorization was seen for (4) trademark motifs. Furthermore, it can be noted that different sustainability activities require different implementations, and that no major measures have been taken within the companies' existing business models during implementation. After implementation of a chosen sustainability activity, economic, social, and environmental effects regarding the brand have arisen. Finally, the study considers that sustainability activities should be implemented and prioritized differently based on industry. It is therefore a recommendation for practitioners in the work and sports industry to focus on LCA, as the study's empirical findings have found that recycling and reuse are not suitable for these product categories. Furthermore, it is recommended that the fashion industry prioritize reuse before recycling. Partly because recycled garments often have a shorter life cycle due to poorer quality, but also because it is a more advanced sustainability activity compared to reuse. As a result, this study can draw the link that it becomes significantly more important to perform a LCA on products that cannot be reused or recycled. The thesis will be given in Swedish.