Freedom of the printed word is a defining feature of the modern world. Yet censorship and the suppression of literature never cease, and remain topical issues even in the most liberal of democracies. Today just as in the past, advances in media technology are followed by new regulatory mechanisms. Similarly, any attempt to control cultural expression inevitably spurs fresh discussions about freedom of speech.

In Forbidden Literature scholars from a variety of disciplines address censorship’s past and present, whether in liberal democracies or totalitarian regimes. Through in-depth case studies they trace a historical continuum in which literature reveals its two-sided nature: it demands both regulation and protection. The contributors investigate the logic of literary repression, particularly in the twentieth and twenty-first centuries, and analyse why it is thought essential to control literature. Moreover, the authors determine how literary practices are shaped and transformed by regulation and censorship.

Så länge det har funnits litteratur har det även funnits försök att kontrollera och styra den. Konst och litteratur är ofta gränsöverskridande, och en betydande del av de texter som vi numera räknar till de litterära klassikerna har från början uppfattats som provocerande, blasfemiska eller anstötliga. Provokationen är ett kännetecken för den moderna litteraturen och har alltsedan 1800-talets mitt kommit att normaliseras. Därför är det lätt att glömma bort att bokcensur och andra mekanismer för att motverka spridningen av oönskade litterära uttryck är företeelser som inte enbart hör hemma i religiöst eller politiskt totalitära stater.

I Forbidden Literature undersöker författarna den komplexa relation mellan litteratur och samhälle som styrningen av litterära och andra texter åskådliggör. Censur och olika former av restriktioner synliggör till exempel de maktrelationer som föreligger mellan stat, marknad, lag, institutioner, medborgare, författare och läsare. Den förbjudna litteraturen visar, paradoxalt nog, också på en tilltro till litteraturens verkanskraft. Ett förbud mot en text säger alltid något om dess förväntade inverkan på läsaren.

Det primära syftet med denna antologi är att ge både historiska och samtida exempel på litteraturens ofta komplexa samspel med yttrandefriheten. Genom elva fallstudier, som behandlar material från olika platser och olika tider, ger antologin perspektiv på dagens debatter om litteratur och yttrandefrihet. Fallstudierna rör sig mellan flera olika språk- och kulturområden, och avhandlar allt från 1600-talets manualer i svartkonst till modern litteratur och avantgardistisk seriekonst.