Förlossningsvården i Sverige har under de senaste åren centraliseras, vilket medfört längre transporter för gravida kvinnor att färdas till förlossningsklinik. Tidigare forskning visar att långa avstånd till förlossningskliniker är en vanlig bakomliggande orsak till prehospitala förlossningar. I takt med att centralisering av hälso- och sjukvården ökar förväntas fler kvinnor föda prehospitalt. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av vårdandet i samband med prehospitala förlossningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där tio intervjuer med specialistutbildade ambulanssjuksköterskor har genomförts.

Resultatet presenteras med en huvudkategori, tre generiska kategorier och totalt elva subkategorier. Huvudkategorin är; Ambulanssjuksköterskans erfarenhet av uppdrag med prehospital förlossning kan förstås som en skräckblandad förtjusning som kräver extraordinär kontroll. Det framkommer att ambulanssjuksköterskan upplever en känslomässig ambivalens vid prehospitala förlossningar, att larm om pågående förlossning skapar stress, samt att förberedelsen inför en prehospital förlossning är av stor vikt. För att ambulanssjuksköterskan ska kunna uppleva en större trygghet vid larm om pågående förlossning krävs mer utbildning, en utbildningsform som beskrivs som mycket positiv är praktisk övning eller hospitering där det finns möjlighet att öva på vårdandet vid förlossningar tillsammans med en barnmorska.