Inledning

Skolan idag ska ha ett medvetet genusperspektiv på undervisningen och ska ifrågasätta normer och föreställningar om kön (Skolverket 2018, ss. 2–3). Detta blir extra viktigt i högstadiet då det är i tonåren som barn börja gruppera sig och praxisgemenskaper växer fram. Paechter (2007, s. 112) menar att skolan är högst delaktig i eleverna identitetsskapande och därför bör motverka stereotyper baserade på kön. Bean och Harper (2007, s. 13) tar upp hur unga som avviker från normen ofta blir utsatta för mobbning och utfrysning. Genom att introducera eleverna för avvikande beteenden i skönlitteratur kan det bidra till att skapa en acceptans för det i verkligheten. Enligt skolverket (2018, s. 261) har dessutom skolan som uppdrag att arbeta med skönlitteratur ”som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor”.

Syfte

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv analysera vanligt förekommande skönlitteratur i svenskundervisningen i grundskolans senare år. Detta för att problematisera användandet av skönlitteratur utan att ha någon pedagogisk tanke bakom.

Metod

Den kvalitativa textanalysen används när olika texters innehåll, struktur eller mening ska analyseras. Denna studie har utgått från den andra och den tredje dimensionen som Widén (2015) tar upp. Dessutom har ytterligare en dimension tagits med: den problematiserande dimensionen som framträder när ett teoretiskt perspektiv läggs på analysen. För att underlätta analysarbetet formulerades frågor utifrån Hirdmans (1988) teori om genussystemet.

Resultat

I analysen framkom det att materialet i stor utsträckning förstärkte eller bevarade genusnormen. De kvinnliga karaktärerna framställdes antingen som ordentliga och duktiga eller som utmanade och slampiga, vilka är två olika stereotyper av kvinnor som ofta används i litteratur. Även de manliga karaktärerna kunde delas in i grupper. De framställdes antingen som känslokalla och våldsamma eller som modiga och omhändertagande. De manliga karaktärersgrupperna var emellertid mer komplexa än de kvinnliga och de kunde under berättelsens gång utveckla nya drag som inte hörde samman med de tidigare. Den gemensamma nämnaren är att de alla hyste någon form av ilska som tog sig i uttryck på olika sätt.