Syfte

Syftet med undersökningen är att ge en bild av vad forskningen visar om kollegialt lärande med fokus på elever i grundskoleåldern och ämnet matematik.

Metod

Det här arbetet har följt den strategi för en forskningsöversikt som benämns SMART skapad av Nilholm (2017). SMART används som metod och arbetsplan och har arbetet har följt de steg som innefattas i SMART. Forskningsområdet definierades och forskningsarenan som skulle användas identifierades. Efter detta utfördes en sökning efter material med hjälp av en sökfras uppbyggd för att innefatta de studier som skulle innefattas i forskningsöversikten. Det här ledde till att elva studier valdes ut för analys och en kartläggning av studierna genomfördes och fördes in i en matris så att studiernas innehåll och resultat kunde jämföras.

Slutligen genomfördes en avslutande diskussion om resultatet i studierna, relevansen forskningen kan ha för läraryrket och vilken forskning som kan tänkas vara relevant för framtida forskning.

Resultat

De flesta studier i den här forskningsöversikten rapporterade positiv påverkan av kollegialt lärande på både lärare och elevresultat. I studier där lärarna själva rapporterade om effekten på sin undervisning var det främst lärarnas syn på elevernas tankar och tankesätt kring matematik som hade utvecklats.Två viktiga aspekter av kollegialt lärande och samarbetsbaserade projekt i skolan visar sig vara tid och organisation. Det behövdes tid för att utföra projekt på ett organiserat sätt men även tid till att arbeta vidare efter projektet med det nya sättet att organisera arbetet.