Sammanfattning

Människors minskade fysisk aktivitet är ett ämne som idag debatteras frekvent i Sverige, i synnerhet kopplat till ungdomar och skola. Debatten bedrivs överallt från sociala medier till lokala tidningar och i nationella tv-kanaler. I dessa påpekas att ungdomar idag rör sig mindre än någonsin tidigare och att utvecklingen kan ha negativ betydelse för deras skolprestationer. I den här kunskapsöversikten har vi begränsat oss och valt att studera den fysiska aktivitetens påverkan på elevers resultat i matematik.

Syftet med kunskapsöversikten är att beskriva och analysera vad som kännetecknar forskningsfältet samt hur det vetenskapliga stödet ser ut för att fysisk aktivitet förbättrar skolresultaten i matematik. Kunskapsöversikten besvarar följande frågeställningar:

• Vad kännetecknar forskningen kring påståendet om hur fysisk aktivitet påverkar elevers resultat i matematik när det gäller aspekter som design/metod, urval, tidsspann, typ av fysisk aktivitet och resultat?
• Hur ser det vetenskapliga stödet ut kring påståendet att fysisk aktivitet förbättrar elevers resultat i matematikämnet?

Vi har använt oss av metoderna konsultation, datorbaserad sökning och manuell sökning. Vid konsultationen har vi diskuterat och fått artiklar av personer som är väl insatta i ämnet. Vid den manuella sökningen har vi gått igenom tidigare kunskapsöversikter och tidigare nämnda studier från konsultation och via snöbollsurval hittat nya studier. Avslutningsvis har vi gjort databaserade sökningar i Primo. Totalt valde vi ut elva studier som vi kartlade och analyserade.

Vid kartläggningen och analysen av studierna framkom det att stödet inom forskningen är varierat. Många av studierna i urvalet undersöker olika former av fysisk aktivitet och sinsemellan redovisar de dessutom olika resultat, allt från ingen påverkan alls till att samtliga elever uppnår förbättrade resultat i matematik. Det framkom även att den vanligaste designen i studierna var kvasiexperimentell design. Vad som också kännetecknade forskningen inom området är att resultatet ofta erhölls genom för- och eftertester.

Avslutningsvis diskuterar vi vad resultatet har för betydelse för vår framtid i läraryrket samt vad vi anser borde känneteckna den fortsatta forskningen inom området. Vi anser att det framförallt saknas studier som tar ett elevperspektiv och uppmärksammar deras upplevelser av olika former av utökad fysisk aktivitet.