Skolverket (2019) belyser hur utvecklingen av barnens sociala förmågor sedan förskolans läroplan infördes, hamnat i bakgrunden då ämneskunskaperna fått ta större plats. En risk Löfgren (2015, s. 23) ser med detta är att Sveriges medborgare utbildas till att bli mer egocentrerade. I Läroplan för förskolan (Lpfö 2018, s. 5) beskrivs det att utbildningen ska ge möjlighet för barnen att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra. Forskning visar att det är möjligt att planera aktiviteter som främjar barnens motivation till att handla med omsorg om andra (att dela med sig, hjälpa någon annan eller att kompromissa) (Cigala, Mori & Fangareggi, 2014). Öhman (2003, s. 29) lyfter fram att forskarna benämner dessa handlingar som prosociala.

Syftet med detta examensarbete är att utveckla kunskap om hur förskollärare beskriver att de genom undervisning skapar förutsättningar för barns prosociala utveckling. Syftet är vidare att undersöka vilka didaktiska verktyg som används i det arbetet.

En kvalitativ metod med self report som redskap har använts för att uppnå syftet. Self report kan ses som en skriftlig intervju. 17 förskollärare har deltagit från totalt åtta förskolor i en kommun. De svarade på nio öppna frågor. Denna undersökning ligger till grund för två examensarbeten. Dessa arbeten lyfter fram två olika perspektiv på hur förskollärare kan arbeta med barns prosociala utveckling.

Resultatet i denna studie indikerar att förskollärare planerar och genomför undervisningsaktiviteter som tar fyra olika riktningar med syftet att utveckla barnens prosociala beteende. Aktiviteterna tar riktning mot: handlingar som gynnar andra, att skapa vi-känsla, att lära känna sig själv samt att samtala och inta andras perspektiv. Varje riktning är ämnad att utveckla olika egenskaper och ge förutsättningar för prosocial utveckling. Förskollärarna utnyttjar även spontana situationer med samma syfte. Didaktiska verktyg som används är: spel, pussel, musik, konstruktion, lek, utomhuspedagogik, skapande, massage, rörelse, smågrupper, drama, skönlitteratur, vila, film, sång, inomhusmiljö och AKK (alternativ och kompletterande kommunikation).