Bakgrund: Stress är ett mycket omtalat fenomen som ofta förekommer i sjukvården. Den arbetsrelaterade stressen är något av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar. Hög arbetsbelastning, hot och våld är risker för förekommande stress och psykisk ohälsa. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och när sjukvårdspersonalens upplever stress på akutmottagningen i Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, och vilka konsekvenser stressen medför. 

Metod: En kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer har legat till grund för denna studie. Cirka tio frågor formulerades med hjälp av en intervjuguide, och dessa frågor ställdes till respondenterna i enskilda rum. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberats.

Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde en negativ stress, som mest när det var hög arbetsbelastning, eller när det var otrevliga och hotfulla patienter. Stress upplevdes även när det var personalbrist på natten, eller brist på kommunikation och stöd mellan kollegor. Dessa var orsaker för förekommande stress. Resten av respondenterna upplevde en positiv stress där de känner att de arbetar bättre i stressen, och att stressen inte påverkade dem negativt. 

Slutsats: Sjukvårdspersonalen på akutmottagningen upplever stress på olika sätt, men oftast är det ömsesidigt. Stressen påverkar dem på olika sätt, men majoriteten upplevde att de stressade när de var hög arbetsbelastning, personalbrist, samt svåra fall av patienter.

Background: Stress is a very common phenomenon that is often found in health care. Work-related stress is one of the most common causes to sick leave. High workload, threats and violence are risks for occurrence of stress and mental illness. 

Aim: The purpose of the study is to investigate how and when the health care staff experience stress at the emergency room in Sahlgrenska University Hospital Gothenburg, and what consequences the stress entails. 

Method: A qualitative method with eight semi-structured interviews has been the basis of this study. About ten questions were formulated with the help of an interview guide, and these questions were asked to the respondents in individual rooms. The interviews were recorded and then transcribed.

Results: The majority of the respondents experienced a negative stress, most often when there was a high workload, or when there were unpleasant and threatening patients. Stress was also experienced when there was a staff shortage at night, or a lack of communication or support between colleagues. This were reasons for the occurrence of stress. The rest of the respondents experienced a positive stress where they felt that they worked better in stress, and stress did not affect them bad. 

Conclusion: The health care staff at the emergency room experience stress in different ways, but usually it is mutual. The stress affects them in different ways, but the majority felt that they were stressed when there were high workload, staff shortages, and severe cases of patients.