Idag råder det en politisk debatt om huruvida polisutbildningen ska akademiseras eller avakademiseras. Polisutbildningen är starkt kopplat till polisyrket som en preprofession och strävar efter att erhålla en professionell autonomi. GRECO (2019) betonar att utbildningen är det främsta verktyget för att motverka den tystnadskultur som finns inom polismyndigheten. Tidigare studier inom liknande områden uppmanar till mer forskning om polisstudenters ståndpunkter och polisutbildningens utformning för att kunna stärka tidigare forskning.

Studien syftar till att utforska polisstudenternas upplevelser kring etiska förhållningssätt i polisutbildningen, men också hur den bör vara utformad för att möta framtida samhällsutmaningar. Vidare syftar studien till att undersöka hur polisutbildningen förmedlar komplexiteten inom yrkesrollen och potentiella konsekvenser som kan uppstå inom en organisation med en stark grupplojalitet. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod och utgår från en tvärsnittsdesign. Det empiriska materialet som utgörs av samtal med sju stycken svenska polisstudenter har analyserats efter valda teorier som profession, närbyråkrat och organisations- och social identitet. Respondenterna belyser att det kan uppstå en negativ effekt om polisutbildningen skulle avakademiseras, eftersom teori anses vara den främsta byggstenen för att utöva praktiska moment. Teori anses också utgöra en viktig grund för att kunna reflektera över komplexa etiska dilemman i den kommande yrkesrollen. Polisstudenterna förespråkar att polisutbildningen i framtiden bör utformas till en treårig högskoleutbildning liknande hur polisutbildningar är utformade i andra nordiska länder idag.