I den här kunskapsöversikten granskas och analyseras sex internationella forskningsstudier inom formativ bedömning med fokus på biologiundervisning. Det finns begränsat med forskning hur man kan bedöma formativt inom specifika ämnen, vilket varit mitt motiv. Hattie och Clarke (2019) beskriver formativ bedömning som ett förhållningssätt, där metakognitiva färdigheter och återkoppling står i centrum. Mitt syfte har varit att ta reda på vilken syn som forskarna har upptäckt att biologilärare har på formativ bedömning.

Jag har använt mig av en kvantitativ metod, där jag inledningsvis utförde en större frisökning, med syftet att se hur forskningsfältet såg ut samt potentiella sökord. Sökningen fortsatte i olika databaser för att hitta de relevanta studierna som den här kunskapsöversikten vilar på. Kartläggningen tar därefter upp studiernas syfte, metod, resultat samt vilka styrkor respektive svagheter lärarna kan se med formativ bedömning. Gemensamt för fem av studierna är att de i sina syften önskar se effekten av något specifikt inom formativ bedömning. Den sista studien är en kunskapsöversikt över fyra delstudier som granskar hur lärarna i de respektive studierna inkluderar formativ bedömning i undervisningen. Alla studierna har använt sig av kvalitativa metoder.

Resultatet i studierna visar att biologilärarna har en positiv syn till att inkludera formativ bedömning i sin undervisning. De svagheter som tas upp är till stor del bristen på forskning inom specifika områden inom formativ bedömning.

Slutsatsen är att formativ bedömning är positivt för såväl lärare och elever att inkludera i klassrummet, det kan vara svårt att ge återkoppling som är givande för mottagaren men med ett gott klassrumsklimat så minskar den svårigheten. Avgörande är att läraren själv tar del av ny forskning kring vad formativ bedömning innebär, samt hur det kan läras ut det till eleverna. Avslutningsvis visar forskningen att läraren bör ha tålamod vid introduceringen för att nå det bästa resultatet – att öka elevernas lärande.