Sammanfattning

Naturvetenskapen är en viktig del i skolan för att ge elever den kunskap som krävs för att förstå människan och omvärlden. Ett naturvetenskapligt sätt att se på vår värld ger oss möjlighet att förklara den. Det är skolans ansvar att förmedla denna kunskap och att bibehålla elevernas lust att lära. Eftersom naturvetenskap är ett brett ämne som kan vara svårt att förstå var vi nyfikna på om det finns tillvägagångssätt som kan underlätta för eleverna att ta till sig kunskaper inom ämnet.

Syftet med denna översikt var att undersöka vad som kännetecknar forskningen som intresserar sig kring praktiska inslag av naturvetenskapliga ämnen biologi, kemi och fysik i årskurs F-3. Fokus låg på om det finns särskilda fördelar med praktiska inslag och om lärare anammar dessa. Vi ville även veta vad forskningen säger om elevers uppfattning kring praktiska inslag och om dessa är önskvärda och stödjer dem i dess lärande. För att svara till detta syfte formulerade vi två frågor utifrån olika perspektiv:

- Hur resonerar lärare kring praktiska inslag i naturvetenskapsundervisningen?

- Hur resonerar elever kring praktiska inslag i naturvetenskapsundervisningen?

Vi fann i sökarbetet nio vetenskapliga artiklar i två olika sökmotorer som matchade våra frågeställningar. Vi kartlade dessa för att få en överblick och en förståelse för vad forskningen säger utifrån dessa punkter: år, land, frågeställning, perspektiv, urval, metod samt resultat. Ingen av artiklarna använde endast kvantitativa metoder, det var istället kvalitativa eller kombinerade metoder som användes.

Det kom fram i forskningen att både lärare och elever är positivt inställda till praktiska inslag i naturvetenskapsundervisningen. En stor del av de lärare som deltagit i de olika studierna såg fördelar med praktiska inslag och att dessa underlättar elevernas lärande och engagemang. En liten del av lärarna ansåg det problematiskt då det finns en brist på resurser som gör praktisk undervisning möjlig. Eleverna påvisade en stor motivation inför denna typ av undervisning och många ansåg att undervisningen blev lättare, roligare och mer konkret. Det kom dock fram att det fanns en skillnad mellan äldre och yngre elever, där de äldre eleverna hade en sämre inställning inför naturvetenskapsundervisning än elever i de yngre åldrarna.