Ambulanssjuksköterskans vårdande bedömning av patienten med yrsel: En kvantitativ pilotstudie
2019 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE credits
Student thesis
Abstract [sv]
Yrsel är idag en vanlig orsak till att människor söker akutsjukvård. En betydande del kontaktar ambulans vilket medför att ambulanssjuksköterskan blir den första i vårdkedjan som möter patienten. Yrsel används som ett samlingsbegrepp för patientens upplevelse vilket kan vara en karusellkänsla, en känsla av ostadighet eller svimning. Bakgrunden till yrseln kan vara godartad, men även allvarlig där tiden är en betydande faktor. Därför är orsaken viktig att utröna för patientens fortsatta hälsa- och lidande. Till sin hjälp har ambulanssjuksköterskan behandlingsriktlinjer att följa.
Syftet är att undersöka om nuvarande riktlinjer lyckas sortera den allvarliga yrseln från den godartade vid ambulanssjuksköterskans vårdande bedömning. En retrospektiv journalgranskning med kvantitativ ansats användes där en delgranskning av de patienter som får ESS nr 11 av ambulanssjuksköterskan och som därefter får en allvarlig slutdiagnos genomfördes. Av 1887 inkluderade patienter finner vi att 96 (5%) av dem har en allvarlig bakomliggande orsak till yrseln. Av dessa 96 patienter kvarstannar sex på plats (6%), men söker igen inom 72 timmar för samma symtom. Den största gruppen av allvarlig sjukdom innefattar cerebrovaskulära sjukdomar. Hos de 96 patienterna visade det sig att bland symtombilderna fanns det tre symtom som utmärkte sig, akut insjuknade (63%), illamående och kräkningar (61%) och AK-behandling eller blödningsbenägenhet (25%). Bland vitalparametrarna i gruppen med allvarlig sjukdom visade det sig att det fanns en signifikant skillnad mot gruppen med godartad sjukdom i det systoliska och diastoliska blodtrycket, där det är högre hos patienterna med allvarlig sjukdom. Det visar sig även i ambulanssjuksköterskans bedömning av patienten, att utförandet av mNIHSS endast gjordes i 30% av fallen. Vidare undersökningar på akutmottagningen visar att testerna Rombergs prov, nystagmus, finger-näs test och motorik i extremiteter vara de som gav högst avvikande resultat i patientgruppen. Sammantaget visar detta att en förändring av dagens behandlingsriktlinjer, utveckling av mNIHSS samt en större följsamhet till behandlingsriktlinjerna skulle vara önskvärt för att hitta de patienterna med allvarlig bakomliggande orsak till yrseln.
Place, publisher, year, edition, pages
2019.
Keywords [sv]
yrsel, ambulanssjuksköterska, vårdande bedömning, behandlingsriktlinjer, patient, upplevelse, akut vestibulärt syndrom, cerebrovaskulär sjukdom
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-22869OAI: oai:DiVA.org:hb-22869DiVA, id: diva2:1395395
Subject / course
Vårdvetenskap - Specialistsjuksköterska
Supervisors
Examiners
2020-02-262020-02-212020-02-26Bibliographically approved