Varje år insjuknar runt 900 barn i diabetes typ 1 i Sverige. Diabetes typ 1 är en kronisk och livshotande sjukdom. Diagnosen kräver en livslång behandling med dagliga injektioner och det finns risk för allvarliga komplikationer. Sjukdomen leder till en stor livsomställning för barnet och barnets familj. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att stödja och utbilda dessa familjer För att kunna ge ett bra stöd till föräldrarna underlättar det om sjuksköterskan har kunskap om föräldrars upplevelser av att leva med ett diabetessjukt barn.

Syftet med litteraturstudien är att belysa dessa upplevelser genom att sammanställa den befintliga forskningen inom området till en ny helhet.  Uppsatsen bygger på 11 kvalitativa artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Analysen av dessa artiklar resulterade i 3 huvudteman; Att behöva hantera många svåra känslor, ett förändrat liv, och en strävan efter att hitta tillbaka till vardagen. Resultatet visar att föräldrar upplevde många svåra känslor i samband med barnets diagnos. Föräldrarna upplevde att det vardagliga livet och relationerna i familjen förändrats. En ständig oro inför barnets framtid och de komplikationer som kan tillstöta infann sig också. Föräldrarna upplevde ett behov av stöd från vårdpersonal och anhöriga. I diskussionen belyses att många föräldrar inte kände sig förberedda på att ta hand om barnets diabetesvård vid hemgång och att de upplevde det känslomässiga stödet från sjukvården som bristfälligt. Vikten av att sjuksköterskan är medveten om föräldrarnas behov av stöd samt värdet i att sjuksköterskan har en god kunskap kring diabetesvård diskuteras också.