Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska diagnoserna i världen. Smärtor, blödningar och andra symtom begränsar kvinnornas dagliga liv. Dessa symtom normaliseras ofta av familj och vänner, vilket gör att den drabbade inte tar symtomen på allvar. Okunskap bland vårdpersonal gör att många kvinnors endometriosdiagnos fördröjs. Syfte med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metoden för studien är en litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa artiklar. Patientperspektivet och upplevelsen av ett liv med endometrios är i fokus.

Resultatet visar att kvinnorna upplever både fysiska och psykiska begränsningar. Oro och ångest för hur deras dagliga liv kommer te sig är ständig närvarande. Det framkommer även att sexlivet påverkas och att sjukdomen kan ge konsekvenser som fertilitetsproblem vilket i många fall kan påverka eventuella relationer. Tvivel på den egna upplevelsen samt rädslan av att bli misstrodd leder till att drabbade kvinnor kan känna sig misslyckade och annorlunda. När diagnosen är fastställd upplever många en lättnad då de får bekräftat för sig själva att de inte bara inbillat sig. Många strävar efter att återfå kontroll över sin kropp och gör detta genom livsstilsförändringar såsom nyttigare levnadsvanor och mer motion. Diskussionen belyser tabun kring ämnet mens, både lokalt och internationellt. Normalisering av symtomen leder till diagnosfördröjning och felaktig behandling. Detta får följder såsom längre lidande och ökade samhällskostnader i form av bland annat sjukskrivningar. Diskussionen tar även upp att sjuksköterskan oftast är kvinnans första kontakt med vården. Därav har sjuksköterskan en möjlighet att ta del av kvinnans berättelse och tillsammans med rätt kunskap kan rätt diagnos ställas snabbare och lidandet förkortas.