This thesis examined how the sustainability of laminated and coated textile barriers can be compared by analysing them through an environmental and functional perspective. This was done by building an evaluation model in which an analysis of the functional performance and an analysis of the environmental performance was combined and applied on a case study of a laminated and a coated material used for workwear. A Life Cycle Assessment (LCA) was used to evaluate the environmental impact. To evaluate the functional performance a series of material testing was made for tear strength, waterproofness and permeability. The LCA measured the environmental impact in terms of water use, climate change, and human toxicity. The results showed a similar impact on climate change and water use for both barriers. The assessment of human toxicity showed that the solvent dimethylformamide, used in the coating paste, meant a potential risk for human health. From the material testing it could be stated that the coating performed better in terms of tear resistance and waterproofness, but that the laminate showed more even results and higher breathability. To conclude, the study showed that the production of the coated textile barrier had the largest environmental impact due to the use of a toxic solvent, but that the functional performance generally was better for this coated material. The use of an evaluation model to compare coated and laminated textiles demanded knowledge and experience of LCA to be used. Though with the right LCA knowledge, the combined methods of functional testing and environmental impact may lead to conclusions which would otherwise go unnoticed.

I den här rapporten undersöktes hur hållbarheten hos laminerade och textila barriärer kan jämföras genom både ett funktionellt och ett miljömässigt perspektiv. Det gjordes genom att bygga en utvärderingsmodell inom vilken en analys av den funktionella prestandan och en analys av den miljömässiga prestandan kombinerades för att appliceras på en fallstudie av ett laminat och en beläggning som används för arbetskläder. En livscykelanalys (LCA) användes för att analysera den miljömässiga prestandan. För att analysera den funktionell prestandan utfördes en serie materialtester i rivstyrka, vattentäthet och permeabilitet.LCAn mätte miljömässig prestanda genom påverkanskategorierna klimatförändring, vattenanvändning och humantoxicitet. Resultaten visade liknande påverkan avseende klimatförändring och vattenanvändning för materialen. Utvärdering av påverkan gällande humantoxicitet visade att lösningsmedlet dimetylformamid, som används i beläggningspastan, innebär en risk för människors hälsa. I materialtesterna gav beläggning bättre resultat i rivstyrka och vattentäthet, men laminatet visade en mindre spridning i resultaten och en högre permeabilitet. Efter viss förslitning och tvätt uppvisade materialen dock mer liknande värden.Sammanfattningsvis visade studien att det belagda materialet hade störst miljöpåverkan på grund av utsläpp av det toxiska lösningsmedlet, men att det belagda materialet generellt hade bättre funktionell prestanda. Nackdelen med utvärderingsmodellen som togs fram för jämförelsen av materialen, var att den krävde kunskap och erfarenhet av LCA för att kunna användas. Med det sagt är en LCA det bästa verktyget tillgängligt för att mäta miljöpåverkan, och med den rätta kunskapen om LCA kan den kombinerade modellen leda till insikter som annars skulle missas. Därför kan utvärderingsmodellen vara ett framgångsrikt verktyg för att jämföra textila barriärer, och även utgöra ett steg på vägen i arbetet mot att kunna mäta hållbarhet.