Immigration har länge varit ett fenomen som förekommer runt om i världen. Trots att det är vanligt förekommande, betyder det inte att alla lyckas anpassa sig i sitt nya värdland. Värdländerna vidtar åtgärder för att dessa ska lyckas integrera sig både i värdlandets samhälle men även integrera sig på arbetsmarknaden. Trots detta förekommer det att migranterna istället väljer andra strategier för att lyckas integrera sig. Dessa är bland annat formella och informella metoder.

Syftet med denna studie är därmed att undersöka och beskriva de olika strategier som migranterna nyttjar för att lyckas integrera sig på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen har två frågeställningar vilket följer; hur har migranterna gått tillväga för att integrera sig på den svenska arbetsmarknaden? och vilka skillnader finns det mellan migranternas tillvägagångssätt beroende på om de är anställda eller egenföretagande? Till undersökningens hjälp har två väsentliga teoretiker varit nyttiga för fenomenets problematik. Gordon (1964) och Diaz (1993) har bägge två utvecklat integrationsmodeller för vad en migrant behöver uppnå för att lyckas integrera sig både i värdlandets samhälle men även på arbetsmarknaden. Studien har varit en komparativ studie där två urvalsgrupper har undersökts och jämförts, anställda gentemot egenföretagare. Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod med en fenomenologisk inriktning och därmed har respondenternas perspektiv varit viktigt att beakta.

Undersökningens resultat visar på att det inte fanns några markanta skillnader mellan de två urvalsgrupperna, utan deras strategier på arbetsmarknaden har varit relativt lika. En trend bland respondenterna har varit att använda sig av den informella metoden, vilket syftar på använda sig av kontakter från sitt sociala nätverk. Det sociala nätverket har varit ett väsentligt verktyg både för de anställda men även egenföretagarna. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att det är svårt att lyckas integrera sig till värdlandets samhälle men att lyckas integrera sig på arbetsmarknaden är lättare med hjälp av rätt verktyg. Den informella metoden som har varit mer förekommande bland migranterna, valdes av dessa eftersom den var mer lättillgänglig till skillnad från den formella metoden. Tidigare forskning ger vid handen att den informella metoden ofta väljs beroende på diskriminering på arbetsmarknaden. Till skillnad från tidigare forskning visar dock inte denna studie på någon tydlig koppling mellan diskriminering och migranternas val av metoder.