Återanvändning av kläder är en växande konsumentpraktik och kommer ofta från konsumentens vilja att vara unika, köpa till ett lågt pris och göra ett miljövänligt val. Motiven för återanvändning har studerats, men väldigt få har undersökt varför dessa motiv uppstår. Frågan om det är demografiska aspekter bakom motiven uppstår. Denna studie är avsedd att bidra till luckan i litteraturen. Målet är att undersöka om klass och klassidentitet påverkar föreställningar om återanvändning av kläder. Studien har genomförts med intervjuer med fem tjänstemän. Data har analyserats med Bourdieus teori om habitus, för att identifiera deltagarnas kulturella eller ekonomiska kapital och om det skapar ett habitus som påverkar föreställningar om återanvändning. Analysen visar att det finns en dominerande föreställning om återanvända kläder som objekt med högt kulturellt kapital och lågt ekonomiskt kapital. Som ett resultat av denna föreställning måste återanvända kläder konsumeras frivilligt i förhållande till konsumentens ekonomiska kapital. Föreställningarna om återanvända kläder är nära förknippade med klassidentiteter. Informanterna föreställer sig att arbetsklassen och tjänstemannaklassen avstår återanvända kläder på grund av dess låga ekonomiska kapital. En föreställning om medelklassen med ett högt kulturellt kapital är kopplad till en föreställning om återanvända kläder med en högt kulturellt kapital. Studien fann flera föreställningar relaterade till klass men inget samband mellan informanternas separata klassidentitet och konsumtion av återanvända kläder kunde hittas.

The reuse of clothing is a growing consumer practice and often originate from the consumers wish to be unique, buy at a low price and make an eco-friendly choice. The motives for reuse have been studied but very few have explored why these motives emerge. Therefore, one might wonder whether there are demographic aspects behind the attitudes. This thesis is meant to contribute to the gap in the literature. The purpose is to explore if class and class identities affect conceptions on reuse of clothes. The research has been conducted by interviews with five consumers within the manager and professional classes. Data has been analyzed with Bourdieu’s theory on habitus to identify the participants cultural or economical capital and if it creates a habitus affecting conceptions on reuse. The analysis shows there is a dominant conception on reused clothes as objects with high cultural capital and low economical capital. Because of this conception consuming reused clothes must be chosen freely in relation to the consumers economical capital. Conceptions are closely related to class identities. The participants do not ideate the working class and the manager class consuming reused clothes due to its low economical capital. A conception of the middle class with a high cultural capital is linked with a conception on reused clothes with a high cultural capital. The study found several conceptions related to class but no correlation between the informant separate class identity and consumption of reused good could be found. This thesis is written in Swedish