Inledning

Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 2016) åligger det pedagogerna att genomföra utvecklingssamtal en gång per år. Det står även reglerat i Skollagen (SFS 2018:1098) att det ska utföras. Förskolläraren ansvarar för innehållet av utvecklingssamtalet, men arbetslaget utför dessa. Markström (2008) menar att utvecklingssamtalet kan vara en arena för att bygga en tillit mellan föräldrar och pedagoger vilket bidrar till en utvecklande verksamhet för barnen. Det finns inte mycket forskat på hur ett utvecklingssamtal i förskolan utförs och vilket innehåll det har. Det som går att utläsa av forskning i ämnet är hur utvecklingssamtalet har utvecklats över tid. Då forskningen visar att de flesta barn i Sverige går i förskola från tidig ålder bidrar det till att förskolan är av stor vikt för det svenska samhället och i barn och familjers vardag. Förskolan är en plats med traditioner och pedagogisk förankring där barn, pedagoger och föräldrar möts dagligen.

Syfte

Syftet med denna studie är dels undersöka om fokus ligger på barnet, verksamheten eller barnet och verksamheten. Samt om utvecklingssamtalets material används i verksamheten. Vårt syfte är att få reda på användningsområde utifrån utvecklingssamtalets material i förhållande till barns utveckling och lärande utifrån dessa frågeställningar,

Används materialet från utvecklingssamtalet i verksamheten?

Vad svarar pedagoger att utvecklingssamtalet resulterar i?

Vad fokuserar pedagogerna på utvecklingssamtalet?

Metod

Studien är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag. Som underlag för vår undersökning används enkäter som vi delade ut till olika förskolor i Mellansverige. Med hjälp av förskolechef på respektive förskola delades 20 enkäter ut i slutet kuvert varav 14 stycken inkom.

Resultat

Resultatet påvisade bland annat att kontakten mellan vårdnadshavare och pedagog under utvecklingssamtalet var viktiga för utveckling av verksamheten. Vi kunde även utläsa att brist på tid inför utvecklingssamtal var en stor begränsning. Däremot besvarade respondenterna att fokus på utvecklingssamtalet var till stor del på barnet vilket påvisas under resultatdiskussionen med hjälp av diagram. Respondenterna rapporterade att materialet från utvecklingssamtalet inte togs vidare ut i verksamheten för att utveckla miljön efter barnens behov. Men respondenterna skriver inga kommenterar varför det inte görs. Däremot besvarares frågeställningen -Vad svarar pedagogerna att samtalet resultera i? Genom svaren kan vi utläsa att kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare var viktig för trygghet och insyn för vårdnadshavare vilket i sin tur generera i trygghet och utveckling för barnen.