Med palliativ vård menas att inriktningen på vården är att lindra symptomen, möjligheten att bota sjukdomen finns inte längre. Läkaren ska då försäkra sig om att livsuppehållande behandlingar inte längre kan påverka sjukdomsförloppet, ta största möjliga hänsyn till patientens önskemål och ta det avgörande beslutet att avsluta eller avbryta en livsuppehållande behandling. Palliativ vård är på många områden numera utbyggd till avancerade hemsjukvårdsteam. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat på anhöriga eller vårdpersonal och då särskilt sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter. Därför är det viktigt att tydliggöra patientperspektivet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva befintlig forskning om hur patienter inom palliativ vård upplever den sista tiden i livet. Metoden som använts är litteraturstudie och resultatet är funnit i 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjälp av fyra kategorier; Hopp och hopplöshet, Mening och maktlöshet, Tillgänglighet och ensamhet samt Acceptans. Slutsatsen är att den som är allvarligt sjuk och står inför döden bör mötas och behandlas av palliativ vård som grundas i hopp, mening, tillgänglighet och acceptans. För att förbättra den sista tiden i livet för patienten inom palliativ vård när det gäller bevarad värdighet finns det, med stöd i studiens resultat, specifika aspekter att beakta. Patienten bör delta i sin vård så långt det är möjligt; Hopp är inte alltid kopplat till bot; Vårdarna bör underlätta sociala kontakter; Vårdarna bör vara tillgängliga, även när det inte finns något att säga; Allvarlig information bör ges stegvis; och Teamarbete med flera olika professioner.