Sammanfattning

Det ingår i skolans uppgift att förbereda eleverna på en framtid där internet och användandet av digitala verktyg ingår i allt fler sammanhang, vilket betonas i läroplanen: ”Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.” (Lgr11, 2018, s. 54). I sin forskning synliggjorde Nilsen (2014, ss. 133–134) behovet av pedagogers närvaro och handledning när förskolebarn arbetar med appar och konstaterade att närvaron av en aktiv pedagog som gör goda didaktiska val och reflekterar över sin undervisning är gynnsamt för elevernas kunskapsutveckling. Studien har sin utgångspunkt i Basil Bernsteins teori om undervisning kopplat till samhällsutveckling och klasskillnader.

Syfte

Syftet med arbetet är att få kunskap om utformning och funktion av tre olika sorters matematikappar genom att genomföra en kritisk granskning av apparna utifrån följande aspekter: individanpassning, samarbete, kommunikation och val av arbetsuppgift. Aspekterna har valts ut med tanke på deras tänkbara inverkan på och betydelsen för undervisningen, vilket även framgår i Läroplanen under övergripande mål och riktlinjer (Lgr 11, 2018, ss. 11-13).

Metoder

Apparna valdes ut genom att granska webbsidorna Skolappar.se och Pappas appar.se och utifrån urvalskriteriet att de skulle förekomma i skolans matematikundervisning i årskurs F-3. Vi använde oss också av manuell sökning genom att uppsöka Högskolans IT-anvariga för att få råd och förslag om appar. Genom att granska apparnas utformning och funktioner fick vi fram information för att genomföra en analys, som utfördes genom kategorisering med Bernsteins klassifikations- och inramningsbegrepp. Studien begränsades till matematikområdena taluppfattning, geometri och de fyra räknesätten. De appar som granskades vänder sig till elever i åldersgruppen 5-12 år.

Resultat

Den kritiska granskningen av apparna visade att de var olika i sin utformning och funktion. Resultatet visade att pedagogens närvaro är viktig för att eleven ska kunna tillgodogöra sig ämneskunskaper, men även för att kunna hantera tekniken. Vektor och Nomp erbjuder pedagogen olika möjligheter att kartlägga elevernas kunskapsutveckling, planera och göra bedömningar till skillnad från Geoboard. I Geoboard och Nomp erbjuds fler möjligheter att individanpassa, vilket skiljer dem från Vektor. Samtliga appar förefaller kunna motivera och ge eleverna möjlighet till utveckling av matematikkunskaper, men på skilda sätt.