Kvinnor har länge varit gömda och fått kämpa för sina rättigheter att finnas med i historien. För att göra den problematiken mer uppmärksammad så granskas olika studier om kvinnor och deras roll i läromedel i historia i denna kunskapsöversikt. Studiernas metoder och resultat diskuteras utifrån ett intersektionellt perspektiv.

Syftet med kunskapsöversikten är att få kunskaper om hur kvinnor framställs i historieläromedel med fokus på läroböcker utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. De frågeställningar som användes var:

1. Är de metoder som används i studierna relevanta om man vill få en bild av hur kvinnor framställs i historieläromedel?
2. Vad säger forskningen om hur och när namngivna och icke namngivna kvinnor framställs i historieläromedel?

Metoden som används i kunskapsöversikten är en systematisk litteraturstudie innehållande tio artiklar som granskades utifrån ett intersektionellt perspektiv.

Resultatet blev att metoden ”räkna namn” enbart ger en syn på hur många kvinnor respektive män som finns med men beskriver ingenting om vilka kvinnor och män det är som står med. Kvinnor är underrepresenterade och beskrivs oftast i stereotypa roller som någons fru eller vad kvinnan gör i hemmet. Ofta används manliga pronomen där kvinnan räknas in.