Inom matematik anses subtraktion vara svårare än addition. Svårigheten ligger i att det finns många strategier att använda sig av. I denna kunskapsöversikt analyserar vi nutida forskning om subtraktionsinlärning. Syftet är att identifiera och upplysa om de strategier som anses gynnsamma för subtraktionsinlärning i de tidiga skolåren. Vi är speciellt intresserade av huruvida det finns några specifika omständigheter som leder till gynnsamma strategival och hur de omständigheterna i sådana fall ser ut. Vi granskar även olika egenskaper hos de artiklar vi valt att analysera med avsikt att kunna identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet.

För att uppnå vårt syfte ställde vi följande frågor: Vad kännetecknar forskningen i de utvalda studierna? Vilka strategier och metoder för subtraktionsinlärning har forskningen behandlat i de utvalda studierna? Vilka omständigheter leder till att elever gör gynnsamma strategival vid subtraktionsräkning enligt de utvalda studierna?

Kännetecknande för de utvalda studierna är att alla är vetenskapligt granskade samt att en övervägande majoritet är väl förankrade i en ämnesteoretisk bakgrund. Studierna uppvisar en geografisk spridning fördelat på Europa, USA och Indonesien. Urvalet utgörs av elever mellan årskurs 1 och 6 med en tonvikt på årskurs 2 och 3. Studierna uppvisar vanligen tydlighet i syfte, frågeställningar och hypoteser och redovisar till stor del tydliga svar på frågeställningar och hypoteser. Vidare uppvisar studierna varierade men inte alltid definierade ansatser eller metoder. Test är den dominerande datainsamlingsmetoden men även skriftliga elevarbeten, fältnoteringar, foton och videoupptagningar förekommer. I hälften av studierna ingår någon form av intervention. Vidare används statistiska analysverktyg i över hälften av studierna.

De strategier och subtraktionsmetoder som behandlas benämns och definieras övervägande tydligt men delvis olika artiklarna sinsemellan vilket kan leda till viss begreppslig förvirring hos läsaren. Indirekt addition/räkna upp är den mest framträdande av de behandlade strategierna.

Bland de omständigheter som leder till gynnsamma strategival har vi kunnat urskilja vikten av kunskap om flera olika strategier, strategival utifrån problemets utformning samt den matematiska förståelse som ligger till grund för att kunna göra gynnsamma strategival. I detta sammanhang har vi som anknytning till vår kommande profession även kunnat urskilja undervisningsaspekter såsom mer tid till subtraktion i förhållande till addition, träning på flexibla strategival utifrån problemets utformning, övningar som stödjer elevers talförståelse exempelvis med tallinje. Olika undervisningsformer som modellering och visualisering samt undervisningsformer där elever tillsammans löser och delger varandra sina egna lösningar innan en mer generaliserbar strategi presenteras har också lyfts som viktiga.