Sammanfattning

De senaste åren har begreppet utbildning och undervisning fått ökat fokus i förskolan. Samtidigt har barngrupperna ökat i storlek och barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas en plats i verksamheten. En tydlig beskrivning av hur ett sådant inkluderande arbete ska gå till finns inte och pedagoger upplever att de inte har den kunskap som behövs för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Skolverket beskriver begreppet likvärdig utbildning som en utbildning som är tillgänglig för alla barn. Vårt syfte med den här studien är att utifrån ett relationellt perspektiv undersöka om pedagogerna på en Montessoriförskola respektive en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola arbetar lika eller olika för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Vi har en förhoppning om att det kan skapa nya perspektiv på hur ett arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö skulle kunna gå till.

Teori

Urie Bronfenbrenner's ekologiska systemteori där individer och miljö påverkar varandra i en dynamisk, ömsesidig interaktion används som analysverktyg för studien.

Metod

Studien är en kvalitativ undersökning där fokusgrupp samt observationer använts som verktyg för insamling av dataunderlag.

Resultat

Resultatet visar att för att skapa en tillgänglig lärmiljö spelar grundläggande pedagogisk inriktning mindre roll om pedagogerna arbetar medvetet utifrån barns behov. Pedagogerna bör arbeta aktivt för en god sammanhållning i arbetslaget. Kommunikationen mellan pedagoger kring ett gemensamt förhållningsätt i arbetslaget är av vikt för att lärmiljön ska bli tillgänglig för alla barn. Pedagogens kompetens kring specialpedagogiska hjälpmedel underlättar för att möta barns behov och i större utsträckning kunna sträva efter att nå en tillgänglig lärmiljö.Resultatet tyder på att om ett relationellt arbetssätt upprättas i arbetslaget kan möjligtvis behovet av specialpedagoger ute i verksamheterna minska.