Revision innebär att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiella information. Det är revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och därmed kvalitetssäkra informationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process, vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs därefter utav själva genomförandet (granskningen) där efter följer rapportering av vad som framkommit under revisionen. Löpande skall även revisionen dokumenteras med sådan noggrannhet att revisorns arbete kan bedömas i efterhand. Det är viktigt att revisionsarbetet håller en hög nivå vilken i sin tur måste övervakas. Revisorsnämnden är en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkännande och auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i deras tillsynsverksamhet är den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras på utav dem själva utvalda riskgrupper. En utredning som visar på allvarliga brister i revisionen överförs det till ett disciplinärende och efter prövning utdelas en disciplinär åtgärd. Sanktionerna som kan delas ut är erinran, varning med eller utan straffavgift samt upphävande av en revisors behörighet. Syftet med studien är att identifiera vilka brister i revisionsprocessen som Revisorsnämnden anmärker på samt att urskilja hur sambandet mellan de identifierade bristerna i revisionsprocessen och de utdelade sanktionerna ser ut. Ärendena som har legat till grund för granskning har varit de som genom nämndens systematiska och uppsökande tillsynsverksamhet övergått till ett disciplinärende och som efter prövning tilldelats en disciplinär åtgärd. Granskningen har skett genom en utarbetad modells struktur som baserar sig på revisionsprocessens fyra delar, planering, genomförande, rapportering och dokumentation. En genomläsning har skett av de 129 stycken ärenden som studien totalt omfattar, varefter aktuell data har plockats ut efter modellens valda variabler. För att kunna påvisa att samband eller inte förekommer har vi räknat fram korrelationskoefficient för varje fas och dess brister i förhållande till sanktionen varning eller upphävande. Studiens resultat visar att Revisorsnämnden anmärker mest frekvent på bristerna jäv och oberoende i planeringsfasen. Den vanligaste situationen då revisorn äventyrar sitt oberoende är när denne är vald revisor i en redovisningsbyrå vilken handhar redovisningen åt flera av revisorns övriga klienter. Den vanligaste jävsituationen är att revisorn upprättat eller biträtt, mer än vad som tillåts enligt lag, med klientens bokföring eller upprättande av årsredovisning. Bristerna i dokumentationsfasen beror till övervägande del på att revisorerna använt sig av kortfattade checklistor, vilka inte är tillräckliga för att bedöma revisorns arbete i efterhand. I granskningsfasen är det framförallt granskning av lager och interna kontroller/rutiner som revisorerna får sina anmärkningar, på grund av att de inte närvarat vid inventering eller granskning av dessa. Det enskilt mest frekvent hänvisade lagrummet har varit god revisionssed, vilken anses vara en övergripande praxis som gäller för samtliga faser av revisionsprocessen. Vi finner inget tydligt samband mellan någon enskild fas i revisionsprocessen och sanktionen upphävande, vilket indikerar att upphävande är ett resultat av brister i flera faser simultant. Starkare är sambandet mellan brister i de olika revisionsfaserna och sanktionen varning. Lägst samband mellan brist i revisionsfas och sanktion (oavsett varning eller upphävande) står rapporteringsfasen för.