BAKGRUND: Var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar vid terminsuppehållen kan härledas till vissa påverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor måste förhålla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rättsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering är ledaren för den enskilda skolan ålagd att i högre grad fatta egna beslut än vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har länge fungerat som en maktfaktor beträffande den svenska skolgången. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgått har dock kyrkans inflytande minskat markant. Traditionen att hålla skolans avslutningar i kyrkan lever dock i viss mån kvar och debatteras flitigt i media. Den mediala debatten kan fungera som påverkansfaktor beträffande skolledarnas val av plats för avslutningarna. Även kulturella aspekter kan fungera som påverkansfaktor eftersom kulturen med tillhörande traditioner har bidragit till att forma den svenska skolan. Att Sverige idag har blivit mångkulturellt kan följaktligen vara en påverkansfaktor till beslutet av var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar. I bakgrunden kommer en redogörelse för lagens, skolans, medias, kyrkans och kulturens maktpåverkan att diskuteras ur ett närmare perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer som representanter för skolor i en medelstor svensk centralort väljer att förlägga sina avslutningar. METOD: Då syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer väljer att förlägga skolornas avslutningar, baseras undersökningen på en kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet med den kvalitativa metoden är att förstå snarare än att förklara varför rektorer som representanter för skolor väljer att hålla sina skolavslutningar där de gör. RESULTAT: Undersökningens resultat mynnar ut i att platsen för skolavslutningarnas utformande kan ses som ett resultat av den dominerande kulturens maktutövningar. Den kulturella påverkansfaktorn kan enligt vår undersökning ses som den dominerande beträffande rektorernas val av plats. Undersökningen visar dessutom på en oenighet beträffande de riktlinjer styrdokument och förekommande lagar anger för hur avslutningarna skall utformas. Följaktligen kan platsen för avslutningarnas utformande, var denna än är, ses som försvarbara ur olika rättsliga perspektiv.