Sedan Bokföringsnämnden (BFN) valt att utveckla K-projekten har en viss kritik riktats mot deras normgivning. Kritikerna menar att K2 bryter mot grundlagen, Regeringsformen, genom att BFN inte har föreskriftsmakt och endast får ge ut allmänna råd. Vidare bryter och inskränker K2, enligt viss kritik, mot Årsredovisninglagen. Det är den konstitutionella frågan vår studie främst har fokuserat på samt att ta ställning till kritiken som BFN har fått möta. Studien har varit av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer och relevant teori har skapat oss en djupare förståelse för problemen som finns med BFN:s normgivning. I den teoretiska referensramen har vi redogjort för de lagar som visar vilka BFN:s befogenheter är samt två artiklar som tar upp en del av den kritik som riktats mot myndigheten. Vi har även gjort en sammanställning av ett utlåtande som professor Per Thorell skrivit på uppdrag av BFN. Han kommer fram till att K2 är förenligt med ÅRL och att det inte föreligger något konstitutionellt problem. Vi har intervjuat tre personer med gedigen bakgrund från olika områden inom redovisning. Det här för att kunna se problemet från skilda perspektiv. En av dem är auktoriserad revisor på ett av Sveriges största revisionsbolag. Den andra är kammarrättsråd på kammarrätten i Göteborg. Vår sista respondent är universitetslektor på Handelshögskolan i Göteborg samt bland annat varit med och bildat BFN. I analysen har vi jämfört vad våra respondenter argumenterat för samt kopplat det till teorikapitlet. I slutsatserna har vi kommit fram till att vi anser att kritiken som tagits upp i studien är berättigad. Det finns vissa problem som BFN borde se över, bland annat att de inte får lov att säga att deras regler ”skall” följas, utan de har endast kan/får-status. Det här eftersom, som vi nämnt ovan, BFN inte har någon föreskriftsmakt och på grund av det här bryter mot grundlagen.