Sammanfattning Med bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet, sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsen upplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden för uppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv. Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddet genom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattning om att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något som står i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenterna var dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram för allt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet i synnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellen uppgavs ha stor betydelse. Slutligen visar uppsatsen också på att arbetsotrygghet även är relaterad till oron över att förlora sin sociala status eller att vid arbetslöshet inte finnas med i ett socialt sammanhang. Detta indikerar att arbete för respondenterna även uppfyllde en viktig funktion i avseende social samvaro och att den teoretiska modellen skulle kunna kompletteras med ytterligare en trygghetsdimension och är det social trygghet. Bakgrund: Internationalisering av ekonomin har medfört att arbetsstyrkan snabbare än tidigare måste anpassas till rådande krav där en reglerad arbetsmarknad lyfts fram som ett hinder för arbetsmarknadsflexibilitet. Utvecklingen har bl.a. lett till en ökad känsla av arbetsotrygghet bland anställda. En eftersträvad aspekt av senare års arbetsmarknadsreformer uppges vara flexibilitet där fokus främst har legat på flexibilitet för arbetsgivare/organisationer och följaktigt en degradering av anställningsskyddet eller arbetstagares trygghet. Syfte: Syftet är att undersöka hur arbetslivstrygghet uppfattas av ett antal anställda och uppsagda samt se vad deras uppfattning bygger på. 2 Metod: Med hänvisning till uppsatsens förståelsebaserade perspektiv genomfördes tio kvalitativa intervjuer där utgångspunkten för frågorna byggde på en redan framtagen teoretisk modell av olika dimensioner inom ramen för arbetslivstrygghet. Personerna som ingick i undersökningen representerar kategorierna: uppsagda, personer som själva ansåg det fanns en risk för att de skulle bli uppsagda och personer som ansåg det sannolikt att de skulle få behålla sin anställning. Resultat: Resultatet visar att likheter och skillnader i anställdas och uppsagdas uppfattning kring trygghet i arbetslivet till större delen kan förklaras med hänvisning till faktorer som anställningssituation, fackliga uppdrag, utbildningsbakgrund samt civilstatus.