Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer. Fokus ligger på hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det påverkar medarbetarna. Då ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig från varandra ville vi se hur medarbetarna påverkas av respektive styrsätt. Handelsbankens styrsätt skapades av Jan Wallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt mot organisationen och utvecklade istället ett styrsystem som bygger på verkligt utfall och en decentraliserad organisation. Detta ger indikationer på att Handelsbanken använder ett mer verksamhetsinriktat styrsätt. Nordea har däremot en stark koppling till budget främst genom att staten är den enskilt största aktieägaren. Under 2001 skedde en omorganisation vilket ledde till att styrprocessen gjordes mer levande. Vi ser dock fortfarande att budgeten är en central del i Nordeas styrning, vilket gjorde att vi valde dessa två motpoler i vår studie. Studien har genomförts i enhetlighet med det tolkande paradigmet där vi valt en kvalitativ undersökningsmetod som baseras på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört en fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Genomgående har vi försökt skapa ett djup i studien för att få en korrekt bild av fenomenen. Vi har funnit en del skillnader inom organisationerna som ligger till grund för hur medarbetarna påverkas av styrningen. Vi ser att förväntningarna som finns på medarbetarna skiljer sig med tanke på vilket styrsätt och fokus som organisationen har. Det finns dock inget sätt som är att föredra då styrningen är starkt sammankopplad med hur organisationen är uppbyggd.