I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstått ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det många komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika länder, därav är det praktiskt att kunna revidera ett bolag på likartat sätt i olika länder. EU:s införande av IAS–regelverket är ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan år 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS. Vi har undersökt hur harmoniseringen har fungerat i praktiken på området avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser. Onoterade koncernbolag i Sverige regleras av RR 16 som är en direktöversättning av IAS 37 vilken noterade koncernbolag måste följa. Vi har därför jämfört redovisningen i noterade och onoterade koncernbolag inom området för att identifiera praktiska skillnader och vad som kan ligga bakom dem. Vi har även undersökt om redovisningstraditionerna har haft betydelse. Syftet har varit att ta reda på hur långt harmoniseringen har kommit genom att identifiera och analysera skillnader i praktiskt tillämpning inom området avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser. Insamlingen av empiri har bestått av tre intervjuer med yrkesverksamma inom revision och en intervju med representanter från Skatteverket. Vi har även jämfört årsredovisningar hos ett noterat och ett onoterat koncernbolag. Undersökningarna har visat att det finns praktiska skillnader mellan noterade och onoterade koncerners redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser. Vi har även kommit fram till att Sverige idag till stor del är kvar i den kontinentala traditionen vilket kan vara en anledning till skillnaderna. Sverige är dock på väg mot att bli allt mer anglosaxiskt. Vi har endast kunnat påvisa få skillnader och anser därför att harmoniseringen har fungerat bra. Dock anser vi att det finns utrymme för förbättringar.