Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant. Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer. Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna? Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren? Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion. Har detta ökande konsumtionsbegär någon påverkan på semestrarens semestersyn? Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med tio personer i två olika generationer, varav hälften var kvinnor och hälften män. Samt en uttömmande redogörelse för den svenska semesterns historia och en presentation av den tidigare forskning som bedrivits i ämnet. Resultat: I stora drag framkommer det att de viktigaste semesterfaktorerna för informanterna är att koppla av och resa bort. Yngre och äldre informanter skiljer sig åt genom att de äldres resor främst är inriktade på enbart geografiskt resmål, medan de yngres semester även delvis kan innehålla studier, personliga kontakter och/eller tillfälliga arbeten. Alla informanter uppger därtill att en viss dos av besök hos den närmaste familjen bör ingå någon gång under semestern, för att de ska känna att de haft en lyckad semester. En avgörande skillnad framkom genom att det bland de yngre informanterna fanns en tydlig tendens till stress inför semestern och vad som borde uträttas under denna tid och vilka ställen som borde besökas. Denna stressfaktor framkom inte bland de äldre informanterna. De yngre informanterna hade istället mycket lättare än de äldre informanterna att identifiera sig själva med ”den typiske turisten”. Semestern som konsumtionsfenomen ökade starkt bland de yngre informanterna, medan vikten av vad som verkligen företogs under semestern avtog i den äldre gruppen informanter.