Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Företagsfinansiering: Varför lånar kvinnor mindre pengar än män då de startar företag?
University of Borås, School of Business and IT.
University of Borås, School of Business and IT.
2008 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesisAlternative title
Businessfinancing : Why do women borrow less money than men when they start companies? (English)
Abstract [sv]

I en undersökning, gjord av Svenskt Näringsliv under 2007, framkom att tre gånger så många företag drivs av män som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan de olika länen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts av SCB under 2005, visar att färre antal kvinnor än män är företagare. Bland kvinnorna är andelen företagare 5 procent och bland männen 14 procent. I samhället finns idag rådande värderingar om att klassiskt manliga yrken är renhållningsarbetare, brandman och polis medan klassiskt kvinnliga yrken är frisör, sjuksköterska och sekreterare. På stora företag är det vanligt förekommande att kvinnor är överrepresenterade på informations- eller personalavdelningen och män på finansiella avdelningar eller på VD-stolen. Enligt en magisteruppsats, skriven under våren 2007 vid Högskolan i Borås, stötte författarna till uppsatsen på ett påstående som lyder: ”Kvinnor lånar mindre än män då de startar ett företag.” Författarna gav som förslag till fortsatt forskning att utreda om det ligger någon sanning i detta påstående. Vi är intresserade av företagsekonomi men även av genusvetenskap och med anledning av detta väcktes vårt intresse för att forska vidare på ovanstående påstående. Syftet med vår uppsats var att undersöka vad kvinnliga och manliga företagare i Marks kommun anser om livet som företagare och om de stött på problem när de skaffat kapital till sin företagsstart. Vi har i vår studie utgått ifrån det hermeneutiska synsättet och vi har haft ett genusperspektiv. Detta fokuserar på män och kvinnors verklighet och förutsättningar där beaktande tas till olika livserfarenheter, möjligheter och ansvar. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där fyra informantintervjuer gjorts med affärsbankerna Swedbank, SEB och Nordea samt ALMI Företagspartner. I vår kvalitativa undersökning har vi även genomfört fyra respondentintervjuer med en inredningsbutik, en redovisningsbyrå och två hotell- och konferensanläggningar. Det svar som vi fick från informanterna och respondenterna, om att kvinnor lånar mindre pengar än män när de startar företag, visar att kvinnor som startar företag är försiktigare än männen. Detta kan bero på att kvinnorna är räddare för att misslyckas. En av våra respondenter sade också att företagande är en manlig tradition som kan bidra till att kvinnliga företagare blir försiktigare. Enligt vår teoretiska referensram är det stor skillnad mellan att vara kvinnlig och manlig företagare. En kvinna har mer förväntningar på sig att lyckas med det hon tar sig an och att det finns vissa svårigheter med att ha ett tidskrävande jobb som företagande innebär och vara kvinna. Våra kvinnliga respondenter har stött på problem när de velat låna pengar. Bankerna har haft en restriktiv inställning till deras företagande och kvinnorna har verkligen fått kämpa. Den ena kvinnan hade visserligen en kvinnlig bankman som enbart fick fatta beslut i samråd med sina manliga kollegor. Det var dessa manliga kollegor som vår kvinnliga företagare var tvungen att övertyga. Den andra kvinnliga respondenten fick kämpa med banken för att övertyga dem att tro på hennes affärsidé. Kvinnan övertog, tillsammans med sin syster, en hotell- och konferensverksamhet som haft många ägare de senaste åren. De fyra respondenter som deltagit i vår undersökning anser att det en stor frihet att vara företagare men att det många gånger är jobbigt. Företagandet blir dock en livsstil som de anser vara mer angenäm för dem än att vara anställda.

Place, publisher, year, edition, pages
University of Borås/School of Business and IT , 2008.
Series
Kandidatuppsats ; 2008KF20
Keywords [en]
organisationskultur, genusvetenskap
Keywords [sv]
företagande
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-18937Local ID: 2320/3763OAI: oai:DiVA.org:hb-18937DiVA, id: diva2:1310871
Note
Uppsatsnivå: CAvailable from: 2019-04-30 Created: 2019-04-30

Open Access in DiVA

fulltext(402 kB)29 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 402 kBChecksum SHA-512
15f37a91b53e9abfec0d6836a6d66095b971f1d7c4942fa07ce5c3324be782f542bd6e7087340127305b31b77281b16b77860a8da260c77a69c7070bed9e327d
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Business and IT
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 29 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 7 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf