Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolag eller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara den administrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommer samtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande inte lagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna av en eventuellt slopad revisionsplikt. Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sveriges lagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattar räkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Idag diskuteras det mycket om de gränsvärden som satts, och variationen är stor mellan länder inom EU. Detta är ett problem, eftersom det finns delade åsikter om vart gränserna har satts. Förslaget som har lagts fram innebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha en kvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyller mer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning, mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning eller om företaget har fler än 50 anställda. För att vår studie ska vara rättvisande och trovärdig har vi under uppsatsens gång varit objektiva och tagit ställning till allas intresse. Teorin utgår från ett internationellt perspektiv för att sedan redogöra för hur revisionsplikten ser ut i Sverige. Vi har tagit hänsyn till regler i andra länder, speciellt Danmark då de nyligen har avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Vår empiri bygger på genomförda intervjuer som sedan leder till vår analys och våra egna slutsatser. Vår studie har visat att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernas fortsatta yrke. Gemensamt för de revisorer som medverkat i vår studie är att deras arbete går ut på att kvalitetssäkra information. Ett reviderat företag innebär ordning och reda i räkenskaperna, det vill säga att en opartisk person granskat och godkänt informationen. Revision är av stor betydelse för många intressenter på marknaden, då ett reviderat bolag ger en trovärdig bild av företaget. Banken är en aktör på marknaden som delar den åsikten eftersom revisionen är grunden för kreditgivning. Genom revisionen får Skatteverket den information som de behöver för att kontrollera om företaget sköter avgifter och beskattning. Den svenska kopplingen mellan redovisning och beskattning är mycket stark, och minskar redovisningen finns oron att beskattningen följer efter. Såsom diskussionen ser ut idag kommer någon sorts kompensation till revision att uppstå, och innan bankerna och de resterande remissinstanserna har lämnat sina synpunkterså kan vi endast spekulera kring effekterna. Alternativa tjänster kommer att tas fram och många revisionsbyråer har redan börjat offentliggöra dessa. Banken kommer i fortsättningen att begära någon form av dokumentation och underskrift på att informationen är pålitlig och opartisk granskad.