Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige. Drygt ett och ett halvt år efter Kodens införande vill vi undersöka företagens attityd gentemot Koden. Vårt syfte är att ta reda på om det finns konkreta skillnader i attityden mellan små och stora företag, med olika ägarstrukturer och som verkar i olika branscher. Uppsatsen bygger på det hermeneutiska synsättet, då vi har utgått från regelverket och därefter jämfört det empiriska materialet från de bolag vi valt att granska. Våra kvalitativa undersökningar ligger till grund för vår uppsats, eftersom att vi har valt att göra en grundligare undersökning av ett få antal företag. Den teoretiska referensramen i uppsatsen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt den svenska ägarteorin, vilka samtliga kan kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på fyra noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden. De företag vi har valt att intervjua verkar samtliga i olika branscher, är olika stora och skiljer sig åt i sin ägarstruktur. Deras attityd till Svensk kod för bolagsstyrning har, beroende på dessa tre faktorer, skilt sig åt. I vår undersökning har det framgått att skillnaden främst baseras på företagens storlek och ägarstruktur. Branschtillhörigheten spelar en mindre roll för företagens attityd till Koden.