Då nystartade aktiebolag skall finansiera uppstartsfasen finns det utöver självfinansiering två vanliga metoder, banklån och riskkapital. Det finns klara skillnader med att finansiera starten med de två ovannämnda metoderna. Vad som granskas hos de nystartade aktiebolagen är väldigt lika och störst fokus läggs på entreprenören och aktiebolagets affärsidé. Den största skillnaden är angående de krav som ställs, där banken nästintill alltid kräver någon form av säkerhet för lånen medan riskkapitalbolagen istället blir aktiva ägare i bolaget. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur banker och riskkapitalbolag agerar då ett nystartat aktiebolag ansöker om finansiering, samt undersöka vilka problem ett nystartat aktiebolag kan uppleva i samband med finansiering i uppstartsfasen. Uppsatsen har präglats av det hermeneutiska synsättet där en kvalitativ undersökningsmetod har använts. Den primärdata som använts har samlats in genom sex olika djupintervjuer med två banker, två riskkapitalbolag och två nystartade aktiebolag. Intervjuerna kunde mer ses som en diskussion mellan oss och respondenterna eftersom tanken var att påverka de svarande så lite som möjligt. Analysen som gjorts påvisar en del skillnader i förfarandet dels mellan de båda bankerna där olika ratingsystem användes dels mellan riskkapitalbolagen där teknologin hos de nystartade bolagen var av större vikt hos det ena bolaget. Aktiebolagen ifråga hade inte startats på samma sätt, och kraven på säkerheter som ställdes skiljde sig väldigt mycket åt. De slutsatser som vi kunnat dra är att både banker och riskkapital tar störst hänsyn till entreprenören och dennes tidigare erfarenheter. Dessutom granskas affärsidén ingående och en bedömning görs om dess potential. De problem som nystartade aktiebolag normalt sett drabbas av då de ansöker om finansiering är vanligtvis att produkten och affärsidén inte passar in i riskkapitalbolagets finansieringsmönster eller att banken tvingas finansiera hela bolaget med ett lån, något de inte gärna gör.