De senaste åren har det kommit flera regelverk som berör bland annat intern kontroll, två exempel är den amerikanska SarbanesOxley Act och Svensk Kod för Bolagsstyrning. Båda dessa regelverk har utsett styrelsen och ledningen som de huvudansvariga för företagets interna kontroll. Revisorer ska sedan testa den interna kontrollen i företaget för att se att den fungerar. Svenska revisorer har Revisionsstandarder (RS) som de ska följa i sitt arbete. RS 240 och RS 400 behandlar intern kontroll. Av RS framgår det att det finns vissa begränsningar i den interna kontrollen och revisorn måste framför allt granska de områden där risken för oegentligheter och fel är störst. De områden som har uppmärksammats av RS är bland annat att ledningen går förbi etablerade kontroller. Det kallas även för management override of internal controls och benämns ofta som Akilleshälen för den interna kontrollen. Det beror på att de som är ansvariga för designen, implementeringen och upprätthållandet av den interna kontrollen har störst inblick i den och då även möjligheten att ta sig runt den och begå bedrägerier. Oavsett hur bra den interna kontrollen är utformad i företaget finns det alltid en risk för att ledningen går över den då de har en större inblick i hur allt fungerar. Därför är det intressant att ta reda på vilken betydelse som bolagets interna kontroll har för revisionen. Revisorn har till uppgift att bedöma risken för oegentligheter som på ett väsentligt sätt kan påverka bolags resultat och ställning eller frågan om ansvarsfrihet, dock har inte revisionen till självständigt syfte att hindra eller upptäcka förskingringar med mera. Även om det alltså inte åligger revisorerna att förebygga oegentligheter uppkommer ändå frågan vad revisorer kan göra för att förhindra management override. Syftet är således att redogöra för vilken betydelse bolagens interna kontroll har för revisionen samt beskriva vad revisorerna kan göra för att förhindra management override of internal controls. Det här för att bidra till teoriutveckling och en ökad förståelse för hur revisorerna i praktiken ser på intern kontroll och bedömer möjligheterna att hantera management override. För att kunna uppfylla syftet har vi använt oss av induktiv och kvalitativ metod för att samla in data. Vidare har vi bland annat läst vetenskapliga artiklar och publikationer av FAR. För att samla in primärdata genomförde vi fyra stycken intervjuer med revisorer. Vi har kommit fram till att betydelsen som revisorerna kan tillskriva den interna kontrollen är beroende av ledningens attityd till den. Vidare kan den interna kontrollens betydelse vid revisionen stärkas om revisorerna ges möjligheten att vidta sanktioner mot företagen om brister i den interna kontrollen inte åtgärdas. Vi har även funnit att revisorerna bedömer sina möjligheter att förhindra management override som begränsade. Ytterligare insikter är att revisorernas begränsningar i att förhindra det ligger i att de reviderar bolagen i efterhand samt att det inte finns tillräckligt med tid för det.