Syfte: I studien vill vi undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar och förhåller sig till begreppen hen, könsidentitet och genus i förskolan. Bakgrund: Genus är ett brett ämne där förhållandet till samhället, kulturen och hur vi uppfattar och förväntar oss av män och kvinnor ställs mot varandra. Problematiken blir då lätt inom genus att dess bredd ger människor möjligheter till olika uppfattningar och åsikter. Genus är med andra ord ett begrepp som innefattar många olika ting och innebörder där genus kan variera från människa till människa, genom den kultur och samhälle de lever i. Teoretisk ram: I studien är resultatet sammankopplat med tre aktuella teorier och litteratur som belyser ämnena genus, könsidentitet och en artikel som belyser om begreppet hen. Vi har använts oss av Davies och Vygotskijs teorier som behandlar genus och barns skapande av könsidentiteter. Metod: I studien har det använts en kvalitativ metod med redskap av intervjuer, för att sedan kunna redovisa vårt resultat så har vi även använt oss av fenomenografi som ansats. Vi har intervjuat tio verksamma pedagoger i förskolan som har olika yrkesbakgrunder och kön. Resultat: Vi har undersökt hur begreppet hen, könsidentiteter och genus uppfattas och användas av våra medverkande respondenter. Respondenterna har olika uppfattningar om begreppet hen, några av respondenterna blev upprörda över att barnen skulle kallas för hen. En positiv aspekt som gavs av respondenterna är att hen verkar vara ett bra komplement att använda sig av i texter och när vi inte vet någons kön vare sig det gäller människor eller djur. Resultatet påvisar respondenters uppfattningar om hur barn skapar och formar sina könsidentiteter, vilket härleds till samhället. Respondenterna anser att barns skapande av könsidentiteterna är en pågående process som utökas genom barnens tidigare livserfarenheter. Det biologiska könet har barnen när de föds till pojke eller flicka och därför kommer barnen att formas av de stereotypiska förväntningar som samhället har på dem olika könen.