Kommunikationssvårigheter uppstår då patienter och vårdgivare inte kan föra en dialog. Detta kan bero på att patienter har ett annat modersmål än språket som talas i landet de befinner sig i eller att patienter är döva. Patienters relation till vårdgivare påverkas då det är svårt för vårdgivare att förstå patienternas behov. Kommunikationssvårigheter kan utgöra ett vårdlidande. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor förbättra vårdrelationen och därmed kvalitén av vården. Syftet med studien är att beskriva hur patienters känslomässiga erfarenheter av vårdmöten påverkas av kommunikationssvårigheter. Detta är en litteraturstudie som grundar sig på Fribergs metod. Studiens resultat grundar sig på åtta vetenskapliga artiklar och visar att patienter erfar många olika känslor i vårdmöten på grund av kommunikationssvårigheter. Känslor som uppstår hos patienter är i studien uppdelade i två kategorier; i samband med vårdmöten och i samband med tolkanvändning. I samband med vårdmöten ger kommunikationssvårigheter upphov till känslor i relation till kommunikationssvårigheter, känslor av utanförskap, känslor av sårbarhet samt känslor vid procedurer och behandlingar. I samband med tolkanvändning uppstår känslor vid professionell tolkanvändning och känslor vid användning av närstående som tolk. Resultatet i studien är ämnat för professionen sjuksköterskor i syfte att skapa större förståelse för patienters känslomässiga upplevelser av kommunikationssvårigheter. Rutiner kring användandet av professionell tolk inom sjukvården bör förbättras då sjuksköterskor hindras i sitt yrkesutövande då en dialog inte går att föra med patienter. Det är en mänsklig rättighet att alla individer skall få god vård och denna vård ska vara individuellt anpassad efter alla patienters behov.