Lean production härstammar från företaget Toyota och Taiichi Ohno’s begrepp Toyota Production System. Metoden är idag ett dominerande styrmedel bland organisationer. Därmed har konceptet implementerats i allt fler västerländska resultatstyrda organisationer, vars parametrar för kontroll skiljer sig mot de lean production utgår från. Dess innebörd sträcker sig över stora delar av en organisation, vilket bidrar till begreppets komplexitet. Lean production förväntas ge upphov till continuous improvement samt elimination of waste. Utifrån detta har forskare formulerat 14 principer vilka sammanfattas i The Toyota Way model. För att erbjuda fler perspektiv till insamlad empiri har the Toyota Way model använts som ett ramverk tillsammans med tre olika kategorier för kontroll: effekt- beteende- samt social styrning. Denna studie syftar dels till att identifiera formen av continuous improvement i företaget Ardaghs organisation, samt relationen mellan traditionella styrmedel och lean production. Studien tillämpar ett pragmatiskt förhållningssätt, med målet att insamlad empiri ska förklara den teoretiska referensramen. Empirin samlades in genom observationer, samtal och dokumentation från tre olika delar av Ardaghs verksamhet: administrationen, styrningen och produktionen. Den empirika datan samlades in med continuous improvement och interna kontrollprocesser i åtanke. Studiens resultat indikerade att det i Ardaghs verksamhet förekom olika former av continuous improvement och konflikter mellan kontrollprocesser. Formerna sammanfattas i studiens resultat genom två olika aspekter: den filosofiska och den instrumentella. Den filosofiska aspektens utgångspunkt återfinns främst i lean productions grundförutsättningar, såsom långsiktiga visioner, empowerment och strategier för att uppnå effektiviseringsvinster. Den instrumentella aspekten kretsar främst kring hur lean-verktyg påverkar en organisations självbild, samt hur traditionell budgetstyrning tenderar att hamna i konflikt med lean productions metoder för kontroll.