Kaplan och Norton publicerade år 1992 den första tidskriftsartikeln där en ny styrmodell presenterades – det balanserade styrkortet. Ambitionen med denna styrmodell var att öka förståelsen och ge ett nytt perspektiv på hur verksamheter kan ledas. Nya möjligheter skapades åt företag och detta ledde till att organisationer kunde precisera nyckelfaktorer och sammankoppla dessa till verksamhetens strategier och mål. Modellen för det balanserade styrkortet har sedan dess utvecklats och modellens framtagna funktioner och användning har förändrats med tiden. Denna utveckling har generat olika anledningar för verksamheter att adoptera det balanserade styrkortet, vilket denna uppsats belyser. Undersökningen har visat att det finns flera faktorer som spelar in på varför vissa verksamheter väljer att adoptera eller förkasta det balanserade styrkortet. Med hjälp av uppsatsens analys har vi kunnat identifiera vilka dessa faktorer är och dessa benämns i slutsatsen, där vi även besvarar uppsatsens problemformulering. Målet med vår studie är att förklara de huvudsakliga faktorer som påverkar ett adoptionsbeslut. Syftet blir därmed att identifiera och beskriva dessa faktorer. Undersökningen visade att verksamheter vill framstå som proaktiva och rationella på grund utav att omgivningen är en stark faktor som påverkar adoptionsbeslutet. Eftersom det finns flera modeller av ett styrkort blir detta en påfrestning för organisationer och komplicerar därmed adoptionsbeslutet, vilket även har en påverkan. En ytterligare faktor är kulturen inom en verksamhet, kulturen formar organisationer och därmed även styrmodellen. Sambandet mellan dessa påverkar utfallet av ett adoptionsbeslut. Vi valde att forma vår undersökning utifrån en kvalitativ ansats. För att samla information kring detta har vi haft kontakt med Christian Ax och Nils-Göran Olve som båda är kända forskare inom ekonomistyrning. Deras hjälp gav oss en riktlinje till relevant forskning samt att de deltog i vår empiriska undersökning. Undersökningen grundas på intervjuerna med forskarna samt en egen tolkning på valda forskningsartiklar.