På senare tid har det blivit allt vanligare med förändringsarbeten där kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att både handla och vitsas i. I många fall uppstår dock problem i samband med nya förändringar. Det kan i sin tur leda till att motstånd uppstår från olika aktörer, vilket är något som ledarna måste handskas med på olika sätt. När vi ser till den forskning som finns inom ämnet förändringsarbete och motstånd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förändring måste ledningen arbeta med att involvera intressenter och få deras synpunkter på de olika förslagen som tas fram. De som är negativt inställda måste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mål som finns angående projektet på ett sådant övertygande sätt att de kan övervinna de negativa aspekterna. I litteraturen beskrivs även att motstånd kan uppstå bland annat när ledningen inte är lyhörd och inte tillåter medarbetarna vara med i beslutsfattandet. Desto komplexare en förändring är desto större risker måste verksamheten ta. Det tas upp vikten av att kommunicera utåt mot alla berörda parter så inga missförstånd sker och att alla involverade får en fullständig bild av varför förändringen sker och vilka konsekvenser den kan innebära. Som praktiskt exempel och studiens undersökningsmaterial tas förändringsarbetet i Kinna centrum upp. Det är inte ovanligt att läsa rubriker angående förändringsarbetet av Marks kommuns största centrum – Kinna: ”Miljonerna som försvann”, ”Dålig skyltning” och ”Butik som tvingas stängas” är bara några som beskrivs i de lokala medierna som kommit till följd av förändringsarbetet. Kritik har bland annat riktats mot projektet från medborgare och handlare. Det finns en debatt om själva ombyggnationen som enligt många både är onödig och dåligt genomtänkt. Anledningen till ombyggnaden av Kinna Centrum har enligt många inte heller nått ut till markborna vilket skapat förvirring som lett till att de motsätter sig förändringen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det är att leda under motstånd i ett förändringsarbete. För att svara på forskningsfrågan har berörda politiker, tjänstemän och handlare intervjuats för att höra deras historia om hur de uppfattat motståndet och ageranden i samband med förändringsarbetet. Meningen med studien är inte att söka efter de ”rätta” svaren eller några sanningar utan målsättningen är att belysa ett exempel om hur det är att leda under motstånd.