Varje dag så äter barn en stor del av dagens måltider på förskolan. Måltiderna där utgör en stor del av dagen tidsmässigt. Syftet med den här studien har varit att titta närmare på de här situationerna ur, ett för barn, inflytelseperspektiv. Måltiderna kan se väldigt olika ut beroende på hur pedagoger väljer att planera dem. Av intresse har varit att undersöka dessa skillnader och se hur de påverkar barnen. Det empiriska materialet har hämtats från sex observationer av måltider och sex intervjuer med pedagoger från sex olika förskolor. Då syftet har varit att undersöka hur de möjligheter som barn har ser ut får studien ses som kvalitativ. Metoden som användes var av etnografisk karaktär. Intresset låg i att ta reda på vad i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjligheter till inflytande och varför pedagoger kan tänkas agera som de gör. Studien är induktiv då den startades teorilöst. Det var först i starten av analysen som teorin framträdde klart. Den teoretiska ramen har utgjorts av Basil Bernsteins tankar kring stark och svag inramning och klassifikation. De observerade måltiderna kunde kategoriseras utifrån hur starkt respektive svagt inramade och klassificerade de var. Ju svagare klassifikation och inramning måltiderna omgavs av desto större handlingsutrymme för barnen att styra över sin egen situation. Resultatet visar att de undersökta förskolorna inte hade något uttalat pedagogiskt mål med måltiderna. Praktiska detaljer runt denna diskuterades däremot vid behov. Det empiriska materialet visade på stora variationer mellan måltider på olika förskolor. Vid observationerna framträdde användandet av regler som en styrande faktor för barnens möjlighet att påverka sin egen situation. Karaktären på dessa regler kunde sedan utifrån analys kategoriseras. Måltiden som helhet färgades också av regelvalet. Vissa regler hämmade barns möjligheter medan andra främjade desamma. Att måltiden utgör en omsorgssituation blev betydande i sammanhanget då omsorgssituationer i förskolan generellt sett utgör situationer som inte är pedagogiskt planerade utifrån tydliga lärmål. Det som också framkom var att många regler var oreflekterade. Pedagogerna hade svårt att förklara på vilka grunder som reglerna tillkommit. Det kan tilläggas att flertalet regler snarare verkade ha ett historiskt ursprung med ett lutherskt ideal än att de utgick från modern forskning. Flertalet regler överensstämde dessutom inte med värdegrunden i förskolans läroplan.